Bra att du visar vilket arbete det ligger bakom ett riktigt kvalitetsfönster. En profil, linoljefärg och beslag på det så kanske folk fattar vilket värde gamla fönster har....
@@suntaluntaTack för din fråga! Bågen limmas för att det blir den starkaste och mest vridstyv sammanfästningen. Med det sagt finns det naturligtvis kompromisser i allt. Traditionellt har fönsterbågar inte limmats - eftersom det förr inte fanns lim lämpligt för hantverksmässig produktion av fönster som tålde vatten (då fanns tex olika typer av animaliska lim som ej är vattentåliga). Numera finns det lim som klarar av vatten. Underhåll (dvs tvätt, omkittning, oljning, ommålning) förändras inte alls av att bågarna är limmade, det blir varken lättare eller svårare. Trälagning pga röta kan i vissa fall innebära lite mer arbete. Exakt hur mycket är svårt att säga. Även vattenfasta limfogar går att få upp med ånga och värme. De kan också sågas upp med fein (som ju är vanlig för fönsterrenovering i allmänhet). Sen har jag en misstanke om att när bågen är rutten och behöver lagas (många decennier eller kanske mer fram i tiden) så har limfogarna också släppt (eller i alla fall träet runt dem). Men det återstår att se, ingen av de fönster vi har limmat är i närheten av att börja ruttna än. Vi renoverar emellanåt, utan problem, fönsterbågar som är limmade. Vid fönsterrenovering limmas för övrigt alla typer av trälagningar, snedlaskar, dutchmans osv. Jag anser inte att ev ökad svårighet att renovera bågen är ett starkt argument emot lim. En annan fördel med lim är att man kan få en tätare och snyggare fog än med enbart plugg. Nivån på täta fogar är generellt (inte alltid, finns väldigt duktiga fönsterhantverkare) lägre på det som renoveras än nytillverkning. Jag anser också att kunden har rätt i att ställa högre krav på extremt tighta fogar vid nytillverkning. Sammanfattningsvis anser jag inte att en eventuellt ökad svårighet i att i en framtid renovera fönsterbågen är ett starkt argument emot att limma fönsterbågar. Ett större argument mot lim vore i så fall att ett vattenfast lim också skapar en vattentät "barriär" inne i bågen. Det är generellt inte att föredra då vi vill att fukt ska kunna röra sig genom träet. Dock är det ett mindre problem när det gäller slits och tapp i hörnen - oavsett var fukten finns är det en väldigt kort sträcka till ändträet (där fukten lätt tar sig ut) i antingen sidostycket/bottenstycket eller ovanstycket. Precis samma problem med en "barriär" av lim får man för övrigt när man limmar i trälagningar vid renovering av en fönsterbåge.
Kul att du gillade det. Tyvärr finns det inte tid i planeringen för fler filmer i dagsläget. Istället håller vi på med seminarier om olika ämnen inom finsnickeri (hittills har det handlat om handöverfräsar, tvingar, sicklar, intarsia, gitarrbyggande med mera). Nästa seminarium än 21-09-18 kl 11 hos oss i Lund. Då kommer det att handla om att slipa och bryna eggverktyg. Det kommer också att streamas live (så att man kan ställa frågor) på RUclips och Facebook. Mer info här: fb.me/e/2oV7ylrvR
Tack! Visst är det som du skriver. I filmen är det dessutom ett antal som inte är med när virket grovkapades, klövs, riktades och planades. Samtidigt går det såklart att tillverka fönster med både handverktyg och, i andra änden av spektrumet, av väldigt mycket mer avancerade datorstyrda maskiner i stora fabriker. Det viktigast är egentligen inte vilka verktyg man använder utan virkesval, färgval och själva fönstrets konstruktion.
Det är en tid vi sällan mäter. Vi tillverkar våra möbler/fönster/dörrar i ental eller i små serier och därför hamnar vi i princip aldrig i situationen att alla maskinerna redan är ställda. Som synes i videon så är den effektiva maskintiden när jag faktiskt kör ämnet väldigt kort, det rör sig om minuter per fönster. Men ställtiden, testbitar och kringtid med mått, dialog med kunden avseende virkesval, glasval, ytbehandling, profilering, materialval för exempelvis beslag, kitt, tätlister mm tar avsevärt längre tid, speciellt om man bara slår ut det över ett fönster.
Fråga: varför sätter man spröjsen på utsidan? Är det av hållfasthet? Tradition? Annars finns det, tycker jag, ett antal fördelar med att sätta spröjsen på insidan, framförallt att man slipper problem med att kitt som lossnar på varje spröjs.
Spröjsen sitter egentligen inte på utsidan utan snarare så delar de glaset i två delar. Ursprungligen var spröjsade fönster en lösning man tvingades till för att det var omöjligt eller väldigt dyrt att tillverka större glas. Idag används det av estetiska skäl och därför är det generellt viktigt att ha just det gamla utseendet på fönstret.
Proffsig presentation! Bra och generell med mycket information.
Suverän film! stort tack! Önskar att du hade en onlinekurs! :)
Tack, så kul att höra! Det närmaste är nog att vi till våren kommer att hålla kurs i fönstertillverkning, dock på plats hos oss i Knästorp.
Väldigt fin film! Tack för den!
Bra att du visar vilket arbete det ligger bakom ett riktigt kvalitetsfönster. En profil, linoljefärg och beslag på det så kanske folk fattar vilket värde gamla fönster har....
Underbar video. Tack !
Imponerande❤️
Uppskattar videon! Bra pedagog!
Tack!
Ser fram emot nästa del!
😊😊😊😊
Mycket bra!
Var finns denna filmserie att tillgå?
Jag antar det finns fler delar
Fantastiskt fina fönsterbågar blir det! Limmas dem ihop oisf. med vad för slags lim? Eller pluggas de kanske bara ihop?
Normalt dragpluggning med eneplugg samt limning med Casco 3336+3346, dvs D4-klassat 2K-lim.
@@sliparebackensfinsnickerivarför limmas bågen? Det gör väl det mycket svårt att underhålla den i framtiden?
@@suntaluntaTack för din fråga!
Bågen limmas för att det blir den starkaste och mest vridstyv sammanfästningen. Med det sagt finns det naturligtvis kompromisser i allt.
Traditionellt har fönsterbågar inte limmats - eftersom det förr inte fanns lim lämpligt för hantverksmässig produktion av fönster som tålde vatten (då fanns tex olika typer av animaliska lim som ej är vattentåliga).
Numera finns det lim som klarar av vatten.
Underhåll (dvs tvätt, omkittning, oljning, ommålning) förändras inte alls av att bågarna är limmade, det blir varken lättare eller svårare.
Trälagning pga röta kan i vissa fall innebära lite mer arbete. Exakt hur mycket är svårt att säga. Även vattenfasta limfogar går att få upp med ånga och värme. De kan också sågas upp med fein (som ju är vanlig för fönsterrenovering i allmänhet).
Sen har jag en misstanke om att när bågen är rutten och behöver lagas (många decennier eller kanske mer fram i tiden) så har limfogarna också släppt (eller i alla fall träet runt dem).
Men det återstår att se, ingen av de fönster vi har limmat är i närheten av att börja ruttna än.
Vi renoverar emellanåt, utan problem, fönsterbågar som är limmade.
Vid fönsterrenovering limmas för övrigt alla typer av trälagningar, snedlaskar, dutchmans osv.
Jag anser inte att ev ökad svårighet att renovera bågen är ett starkt argument emot lim. En annan fördel med lim är att man kan få en tätare och snyggare fog än med enbart plugg. Nivån på täta fogar är generellt (inte alltid, finns väldigt duktiga fönsterhantverkare) lägre på det som renoveras än nytillverkning. Jag anser också att kunden har rätt i att ställa högre krav på extremt tighta fogar vid nytillverkning.
Sammanfattningsvis anser jag inte att en eventuellt ökad svårighet i att i en framtid renovera fönsterbågen är ett starkt argument emot att limma fönsterbågar.
Ett större argument mot lim vore i så fall att ett vattenfast lim också skapar en vattentät "barriär" inne i bågen. Det är generellt inte att föredra då vi vill att fukt ska kunna röra sig genom träet. Dock är det ett mindre problem när det gäller slits och tapp i hörnen - oavsett var fukten finns är det en väldigt kort sträcka till ändträet (där fukten lätt tar sig ut) i antingen sidostycket/bottenstycket eller ovanstycket.
Precis samma problem med en "barriär" av lim får man för övrigt när man limmar i trälagningar vid renovering av en fönsterbåge.
Fint o kul att se! När kommer resterande filmer på resten? Karm, passa i bågar mm? 😀
Kul att du gillade det. Tyvärr finns det inte tid i planeringen för fler filmer i dagsläget. Istället håller vi på med seminarier om olika ämnen inom finsnickeri (hittills har det handlat om handöverfräsar, tvingar, sicklar, intarsia, gitarrbyggande med mera). Nästa seminarium än 21-09-18 kl 11 hos oss i Lund. Då kommer det att handla om att slipa och bryna eggverktyg. Det kommer också att streamas live (så att man kan ställa frågor) på RUclips och Facebook. Mer info här: fb.me/e/2oV7ylrvR
Fin film men jäklar vad maskiner det gick åt för att snickra ett fönster :)
Tack! Visst är det som du skriver. I filmen är det dessutom ett antal som inte är med när virket grovkapades, klövs, riktades och planades. Samtidigt går det såklart att tillverka fönster med både handverktyg och, i andra änden av spektrumet, av väldigt mycket mer avancerade datorstyrda maskiner i stora fabriker. Det viktigast är egentligen inte vilka verktyg man använder utan virkesval, färgval och själva fönstrets konstruktion.
Hur lång tid tar det dig att göra ett färdigt fönster av denna modell när maskinerna är inställda?
Det är en tid vi sällan mäter. Vi tillverkar våra möbler/fönster/dörrar i ental eller i små serier och därför hamnar vi i princip aldrig i situationen att alla maskinerna redan är ställda.
Som synes i videon så är den effektiva maskintiden när jag faktiskt kör ämnet väldigt kort, det rör sig om minuter per fönster. Men ställtiden, testbitar och kringtid med mått, dialog med kunden avseende virkesval, glasval, ytbehandling, profilering, materialval för exempelvis beslag, kitt, tätlister mm tar avsevärt längre tid, speciellt om man bara slår ut det över ett fönster.
Fråga: varför sätter man spröjsen på utsidan? Är det av hållfasthet? Tradition? Annars finns det, tycker jag, ett antal fördelar med att sätta spröjsen på insidan, framförallt att man slipper problem med att kitt som lossnar på varje spröjs.
Spröjsen sitter egentligen inte på utsidan utan snarare så delar de glaset i två delar. Ursprungligen var spröjsade fönster en lösning man tvingades till för att det var omöjligt eller väldigt dyrt att tillverka större glas. Idag används det av estetiska skäl och därför är det generellt viktigt att ha just det gamla utseendet på fönstret.
Menar du kittfalsen? Det är väl för att ge en bra avrinning, gissar jag. Annars är risken att vatten ställer sig mellan glas och kittfals.
Slitz ;D