Stort tack för genomgången! Men vid exemplet 07:50, om friktionskraften är lika stor som kraften vi trycker föremålet med (150 N) då bör ju föremålet inte ha någon hastighet eftersom friktionskraften är likastor som kraften vi trycker med, alltså att vi står stilla. Om jag har tolkat det rätt i praktiken..
Om den resulterande kraften är noll så befinner sig föremålet i vila eller rör sig med konstant hastighet. Det är givet i uppgiften att föremålet rör sig med konstant fart, alltså måste den resulterande kraften vara noll. Detta ger att friktionskraften måste vara lika stor som den kraft som vi trycker föremålet med (för annars skulle föremålet accelerera)
Det finns två typer av friktionskrafter, vilofriktion och glidfriktion. Vilofriktion är den friktionskraft som motverkar rörelsen av ett föremål, exempelvis om vi försöker dra ett stort föremål men lyckas inte så att det förblir i vila, vilket innebär att friktionskraften är lika stor som dragkraften och föremålet står stilla. Men friktionskraften kan inte bli hur stor som helst, om dragkraften är tillräckligt stor så kan vi lyckas få föremålet att röra sig och även få det att röra sig med konstant hastighet. Nu påverkas föremålet av glidfriktion, vilket också försöker motverka rörelsen och om vi ser till att föremålet rör sig med konstant hastighet så kommer dragkraften att vara lika stor som friktionskraften. För att sätta ett föremål i rörelse krävs det att dragkraften är större än det maximala värdet som friktionskraften kan uppnå, men när väl föremålet är i rörelse så kan det röra sig med konstant hastighet och då är friktionskraften lika stor som dragkraften.
Jag tar upp begreppet tyngdfaktor i följande video: ruclips.net/video/lbOyl3CwZhM/видео.html Tyngdfaktorn beskriver hur stor kraft som verkar på varje kg av en massa som befinner sig på jordytan. Att tyngdfaktorn är 9,82 N/kg innebär att på varje kg verkar en kraft från jorden på 9,82 N. Ett föremål som väger 100 kg påverkar av en kraft från jorden på 982 N.
Har fysikprov imorgon och du förklarade mycket bättre än min fysikbok! Tack såå mycket :)
Anchiliqe Ljungberg
Tack för din kommentar!
Jag är glad att mina videos kan vara dig till hjälp, lycka till
Tack så jätte mycket för videon!
Du är bäst Tack så hemskt mycket för den info tack tack tack
du anar inte hur mycket du hjälpte mig. tack snälla
maxamed duraan
Tack för din kommentar! Kul att mina videos kan vara till hjälp
Du är väldigt duktigt på att förklara enkelt tack för att du finns hälsningar från Finland svenska
Stort tack för genomgången! Men vid exemplet 07:50, om friktionskraften är lika stor som kraften vi trycker föremålet med (150 N) då bör ju föremålet inte ha någon hastighet eftersom friktionskraften är likastor som kraften vi trycker med, alltså att vi står stilla. Om jag har tolkat det rätt i praktiken..
Om den resulterande kraften är noll så befinner sig föremålet i vila eller rör sig med konstant hastighet. Det är givet i uppgiften att föremålet rör sig med konstant fart, alltså måste den resulterande kraften vara noll. Detta ger att friktionskraften måste vara lika stor som den kraft som vi trycker föremålet med (för annars skulle föremålet accelerera)
Tomas Rönnåbakk Sverin Tack, men hur kan vi ha en konstant hastighet när friktionskraften gör att vi inte kommer någonstans?
Det finns två typer av friktionskrafter, vilofriktion och glidfriktion. Vilofriktion är den friktionskraft som motverkar rörelsen av ett föremål, exempelvis om vi försöker dra ett stort föremål men lyckas inte så att det förblir i vila, vilket innebär att friktionskraften är lika stor som dragkraften och föremålet står stilla.
Men friktionskraften kan inte bli hur stor som helst, om dragkraften är tillräckligt stor så kan vi lyckas få föremålet att röra sig och även få det att röra sig med konstant hastighet. Nu påverkas föremålet av glidfriktion, vilket också försöker motverka rörelsen och om vi ser till att föremålet rör sig med konstant hastighet så kommer dragkraften att vara lika stor som friktionskraften.
För att sätta ett föremål i rörelse krävs det att dragkraften är större än det maximala värdet som friktionskraften kan uppnå, men när väl föremålet är i rörelse så kan det röra sig med konstant hastighet och då är friktionskraften lika stor som dragkraften.
Tomas Rönnåbakk Sverin Tack så mycket för förklaringen! :)
Kan du snälla förklara vad tyngdfaktorn är? Och hur blev det 982 N/kg
Jag tar upp begreppet tyngdfaktor i följande video: ruclips.net/video/lbOyl3CwZhM/видео.html
Tyngdfaktorn beskriver hur stor kraft som verkar på varje kg av en massa som befinner sig på jordytan. Att tyngdfaktorn är 9,82 N/kg innebär att på varje kg verkar en kraft från jorden på 9,82 N. Ett föremål som väger 100 kg påverkar av en kraft från jorden på 982 N.
Umm, bör det inte vara F= -Fm?
Storleken på krafterna är densamma, men de har olika riktningar (därav pilarna för att visa att de har olika riktningar)
tack jätte så mycket
Går tyvärr att kolla på videon på grund av att du köpt din mic på Ullared under black friday när den va på 90 % rabatt.
Vilken tur att det 'tyvärr' går att kolla på videon för att han köpt mic... :p
KMS