Annika Norlin - Mamma 20 juli-24

Поделиться
HTML-код
  • Опубликовано: 12 сен 2024
  • Anika Norlin kommer till Garaget i Hammenhög 20 juli 2024.
    Har med sig ett supergäng:
    Jonas Teglund gitarr (komponerar musiken)
    Max Agnas piano
    Paulina Mellkvist bas
    Christian Gabel trummor
    Per Texas Johansson klarinett & saxofon
    Mamma:
    Nu öppnar sig skyarna, och regnet häller ner
    Och solen slår genom molnen och
    himlen porrar loss i flerfärg
    En rysning i nacken,
    och jag svär att jag ser dig där
    Och du är lätt, lätt, lätt
    Jag har tänkt på dig,
    nästan jagat tanken på dig.
    Det högg inte till som jag trodde
    Sorgen är långsam och vag
    Sjukdomen smutsig och simpel
    Far fram som en tornado
    Det är som svårt veta vad som finns kvar
    Hela världen har samma bultande hjärta
    Jag läste jorden pulserar i 7, 83 hertz
    Om jag tänker att allting ska födas och multna
    går det nästan att andas: lätt, lätt
    På en begravning hördes Ave Maria
    Och musiken steg som ett ljus
    på väg någonstans
    Det måste finnas något!
    Franz, var hittade du nyckeln?
    Kan du ge den till mig
    Det måste finnas något, annars dör jag.
    På min vanliga runda
    sitter en kvinna vid sin makes gravsten.
    Jag hör henne prata med honom med vardaglig röst.
    Några barn på skolan leker Minecraft
    för de får inte spela Minecraft
    En ropar argt till en pedagog
    att hon inte är nog lik en kub.
    Samma gubbar spelar schack på samma fik varje dag
    Pratar om samma saker:
    om den dåliga parkeringsplatsen på Strömpilen
    och hur dåliga bilar det görs nuförtin
    En gång satte en av gubbarna i halsen.
    Dom andra ba rusa fram och dunka honom i ryggen
    Så hårt, jag trodde ha skulle dö av det i stället!
    Tack killar sa han med grumlig röst när bullbiten flög ur halsen
    Jag har tagit till vana att söka upp min väns blick i rum
    Allt blir roligt genom hennes ögon
    Det är bara små detaljer,
    en gång var det en dam som gick förbi i en frisyr
    och vi kände instinktivt att vi älskade henne så mycket
    att vi var tvungna stanna och andas
    Ett träd som ser ledset ut -
    Ibland sprängs jag nästan för jag blir så öm av världen.
    Och av min vän,
    mitt hem är i hennes öga.
    Lätt, lätt, lätt

Комментарии •