*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ruclips.net/video/tdq8tvzk5-o/видео.html Välkommen dit istället!
Det beror på att när karbonatjoner i kalkstenen reagerar med vatten, så bildas det hydroxidjoner. Det sker enligt bland annat den här rekationsformeln: CO₃²⁻ + H₂O → HCO₃⁻ + OH⁻ Jag pratar mer om berggrund och jordmån i min videogenomgång om skogen som ekosystem: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html
I en brunvattensjö finns det en stor mängd humuspartiklar, som är negativt laddade. Om en sådan sjö blir försurad kommer de många positivt laddade oxoniumjonerna att göra att humuspartiklarna aggregeras ("klumpar ihop sig") och sedimenterar (faller mot botten). Då blir vattnet mycket klarare, men det beror då alltså på att sjön är försurad.
Hej Magnus! Jag undrar ifall det är viktigt att kunna namnen på växterna som lever på de olika vattennivåerna. Undrar samma sak med de olika jordtyperna i "Berggrund och förna" delen. Tack
Ja, jag brukar i alla fall kräva att mina elever ska lära sig de växter jag tar upp i den här videogenomgången. Det finns dock stor skillnad mellan olika lärare (och Skolverket ger heller ingen ledning), så det säkraste är att du hör med din egen lärare om vad som gäller för just dig.
I en näringsrik sjö finns mer alger och cyanobakterier, som producerar syre. När de dör och sjunker till botten kan de dock istället orsaka syrebrist, eftersom det går åt syre vid nedbrytningen.
Asså jag tänker så här, att vid nitrifikation avges väte, och om man ökar kvävefixeringen så bildas det mer väte? Och då kan det bidra till försurning?
Ja, det stämmer ju att nitrifikation av ammoniumjoner så frigörs det vätejoner enligt den här reaktionsformeln: 2NH₄⁺ + 2O₂ → 2NO₂⁻ + 4H⁺ + 2H₂O Jag är dock osäker på i vilken omfattning det bidrar till försurningen i marken.
Han som har gjort det är lärare i biologi och kemi på Gymnasieskolan Spyken i Lund, och har skrivit ett flertal läroböcker. Om informationen stämmer överens med vad andra källor säger (till exempel din egen lärobok, wikipedia eller ne.se) kan du vara rätt så säker på att det informationen stämmer.
En kul fråga! Det första man ska tänka på här är att det inte är helt klart hur man definierar en bäck. När jag tänker mig en bäck ser jag framför mig ett litet vattendrag, som rinner ganska fort. Det kan vara i fjället eller kanske en (gran)skog. En å flyter sävligt fram, då det inte är lika brant fall. Jag tänker mig också att åar är ganska nära sitt utlopp i havet medan bäcken är närmare sin källa. Där ligger också förklaringen till varför det är ont om producenter i bäcken (eller i alla fall en del av förklaringen). Det har nämligen inte hunnit tillföras så mycket närsalter till bäcken som det har till ån (och till sjön), och därför är det mer ont om producenter i bäcken än i sjön.
Det beror förmodligen på att ekosystemets sammansättning förändras: Det är annan typ av växtlighet, vilket gör att både ljusinsläppet och avdunstningen ser annorlunda ut.
Vad skulle du säga att blå lagunen på Gotland är för typ av sjö? Den är i ett gammalt kalkbrott men vattnet är helt klart och det finns ingen växtlighet där.
Om det hade varit en naturlig sjö skulle den säkert ha varit heterotrof, men eftersom den är konstgjord går det nog inte att klassificera som vare sig hetero- eller oligotrof.
Svavelsyra bildas genom att svavel först oxideras av luftens syre och bildar svaveldioxid: S + O₂ → SO₂ Svaveldioxiden kan reagera med vatten och bilda svavelsyrlighet: SO₂ + H₂O → H₂SO₃ Svavelsyrligheten kan reagera med luftens syre och bli till svavelsyra: H₂SO₃ + ½O₂ → H₂SO₄ Ett sätt som salpetersyra kan bildas på är när såhär. Vid förbränningar i hög temperatur reagerar luftens kvävgas med syrgas och bildar kväveoxider, till exempel kvävedioxid, NO₂. Den kan reagera med vatten och bilda en blandning av salpetetersyra (HNO₃) och salpetersyrlighet (HNO₂): 2NO₂ + H₂O → HNO₃ + HNO₂.
På min skola säger vi inte oligortof sjöar eller näringsfattig sjö, vi säger skogssjö. Och vi säger inte heller eutrof sjö eller näringsrik sjö vi säger slättsjö.
Nej, de är de inte. Även om pH vanligen är lägre i en oligotrof sjö än i en eutrof, så behöver det inte betyda att den oligotrofa sjön är försurad. Försurning är när en sjö fått ett lägre pH på grund av människans aktiviteter (eller annat), så att det ursprungliga ekosystemet i sjön har störts.
Det beror på situationen, men man kan säga att både för mycket och för lite kan vara skadligt för ekosystemet - något som faktiskt gäller alla organismer och ekosystem.
@@MagnusEhinger01 ahaa så kan jag säga att om det blir för mycket då kan rest av djurplankton falla ner och nedbrytande kommer att öka när de bryter ner så behöver de mycket syre och då blir det syrebrist och detta kan leda till att vissa fiskar och fåglar dö. Å andra sidan när det blir för lite djurplankton så kommer fiskar o fåglar dö. Är jag rätt?
Du behöver titta mer specifikt på vilka insekter det är. Det finns nämligen gott om insekter både i skogen i vid vattnet! Läs om några insekter som du lyckas identifiera, och fundera över vilka evolutionära anpassningar de har till ett skogsliv. Gör sedan samma med ankor: Hur är de anpassade till ett liv i vatten? Läs om dem - hur söker de föda, hur rör de sig, hur har de sina bon och sina ungar?
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ruclips.net/video/tdq8tvzk5-o/видео.html Välkommen dit istället!
Jag måste hålla en 45 minuters presentation om den här tema. Din video hjälper mig att strukturera den. ☺ Tack så mycket, hälsningar från Tyskland!
Varsågod, lycka till med din presentation! 👍
45 minuter 💀
De här videorna är min räddning i min distanskurs utan genomgångar.
Det gläder mig att mina videogenomgångar kan vara till hjälp! 😊
Tack som fan, dina vidros hjälpte till mycket. kärlek till dig
Varsågod så mycket! 😊 (Men se upp lite med språket, ibland sorterar RUclips bort kommentarer med svordomar…)
Väldigt informativ video som gav svar till många frågor :), hjälpte väldigt mycket med ekologi uppsatsen!
Härligt att jag kunde hjälpa till! 😊
hur kan man ogilla en sånhär video?
sjukt bra förklarat
Man tackar!
Alltså du e bäst Magnus, tack för de fina förklaringar
Tack själv, det är så roligt att höra att du har haft glädje och nytta av mina videogenomgångar! 😊
Jag undrar vad det är som gör att PH blir högt om det är kalkrika berggrunder.
Tack på förhand!
Det beror på att när karbonatjoner i kalkstenen reagerar med vatten, så bildas det hydroxidjoner. Det sker enligt bland annat den här rekationsformeln:
CO₃²⁻ + H₂O → HCO₃⁻ + OH⁻
Jag pratar mer om berggrund och jordmån i min videogenomgång om skogen som ekosystem: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html
Varför har Blågrönabaktetier i eutrofa sjöar konkurrensfördel i slutet av sommaren?
Jätte bra info till kursen naturkunskap 1a1, tack
Varsågod, vad bra att den passar till din kurs också!
Hej , jag undrar varför klart och rent vatten är ett sjukdomstecken när det gäller brunvattensjöar ?
I en brunvattensjö finns det en stor mängd humuspartiklar, som är negativt laddade. Om en sådan sjö blir försurad kommer de många positivt laddade oxoniumjonerna att göra att humuspartiklarna aggregeras ("klumpar ihop sig") och sedimenterar (faller mot botten). Då blir vattnet mycket klarare, men det beror då alltså på att sjön är försurad.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket!
@@aliceaydin7013 Varsågod! 😊
Jätte bra tack
Hej Magnus!
Jag undrar ifall det är viktigt att kunna namnen på växterna som lever på de olika vattennivåerna. Undrar samma sak med de olika jordtyperna i "Berggrund och förna" delen.
Tack
Ja, jag brukar i alla fall kräva att mina elever ska lära sig de växter jag tar upp i den här videogenomgången. Det finns dock stor skillnad mellan olika lärare (och Skolverket ger heller ingen ledning), så det säkraste är att du hör med din egen lärare om vad som gäller för just dig.
Spelar det någon roll om det är en näringsrik eller näringsfattig sjö när det gäller syretillgången?
I en näringsrik sjö finns mer alger och cyanobakterier, som producerar syre. När de dör och sjunker till botten kan de dock istället orsaka syrebrist, eftersom det går åt syre vid nedbrytningen.
Var finns kompensationsnivån i en näringsrik sjö jämfört med en näringsfattig sjö?
Högre upp (närmare ytan). Det beror på att det är större siktdjup i en oligotrof (näringsfattig) sjö än i en eutrof sjö, se från 6:49.
Hej, orsakar nitrifikation också försurning i marken?
Nej, inte såvitt jag vet.
Asså jag tänker så här, att vid nitrifikation avges väte, och om man ökar kvävefixeringen så bildas det mer väte? Och då kan det bidra till försurning?
Ja, det stämmer ju att nitrifikation av ammoniumjoner så frigörs det vätejoner enligt den här reaktionsformeln:
2NH₄⁺ + 2O₂ → 2NO₂⁻ + 4H⁺ + 2H₂O
Jag är dock osäker på i vilken omfattning det bidrar till försurningen i marken.
Yes, tack för svaret och för ditt lärorikt innehåll :)
Hej Magnus, jag undrar ifall humös sjö är detsamma som försurad sjö ?
Humösa sjöar har ofta lägre pH, men det behöver inte betyda att de är försurade, det vill säga att de är "onaturligt" sura.
Är den hära källan trovärdig?
Han som har gjort det är lärare i biologi och kemi på Gymnasieskolan Spyken i Lund, och har skrivit ett flertal läroböcker. Om informationen stämmer överens med vad andra källor säger (till exempel din egen lärobok, wikipedia eller ne.se) kan du vara rätt så säker på att det informationen stämmer.
Hej Magnus! Något orelaterat, men min bok hävdar att det är ont producenter i bäckar, jämfört med sjöar. Varför är det så?
En kul fråga! Det första man ska tänka på här är att det inte är helt klart hur man definierar en bäck. När jag tänker mig en bäck ser jag framför mig ett litet vattendrag, som rinner ganska fort. Det kan vara i fjället eller kanske en (gran)skog. En å flyter sävligt fram, då det inte är lika brant fall. Jag tänker mig också att åar är ganska nära sitt utlopp i havet medan bäcken är närmare sin källa. Där ligger också förklaringen till varför det är ont om producenter i bäcken (eller i alla fall en del av förklaringen). Det har nämligen inte hunnit tillföras så mycket närsalter till bäcken som det har till ån (och till sjön), och därför är det mer ont om producenter i bäcken än i sjön.
Magnus Ehinger Aha, det låter logiskt. Tack för snabbt svar och ditt engagemang!
Tack för en super bra video!!!! Men jag undrar varför fuktigheten av jorden ändras ibland inåt i skogen?
Det beror förmodligen på att ekosystemets sammansättning förändras: Det är annan typ av växtlighet, vilket gör att både ljusinsläppet och avdunstningen ser annorlunda ut.
Vad skulle du säga att blå lagunen på Gotland är för typ av sjö? Den är i ett gammalt kalkbrott men vattnet är helt klart och det finns ingen växtlighet där.
Om det hade varit en naturlig sjö skulle den säkert ha varit heterotrof, men eftersom den är konstgjord går det nog inte att klassificera som vare sig hetero- eller oligotrof.
Vilka kemiska reaktioner uppstår när svavel och kväve blir till svavelsyra och salpetersyra i surt regn? Vad är formlerna för dem reaktionerna?
Svavelsyra bildas genom att svavel först oxideras av luftens syre och bildar svaveldioxid: S + O₂ → SO₂
Svaveldioxiden kan reagera med vatten och bilda svavelsyrlighet: SO₂ + H₂O → H₂SO₃
Svavelsyrligheten kan reagera med luftens syre och bli till svavelsyra: H₂SO₃ + ½O₂ → H₂SO₄
Ett sätt som salpetersyra kan bildas på är när såhär. Vid förbränningar i hög temperatur reagerar luftens kvävgas med syrgas och bildar kväveoxider, till exempel kvävedioxid, NO₂. Den kan reagera med vatten och bilda en blandning av salpetetersyra (HNO₃) och salpetersyrlighet (HNO₂): 2NO₂ + H₂O → HNO₃ + HNO₂.
Magnus Ehinger tack!!
@@noahhofvander1049 Varsågod! 😊
På min skola säger vi inte oligortof sjöar eller näringsfattig sjö, vi säger skogssjö. Och vi säger inte heller eutrof sjö eller näringsrik sjö vi säger slättsjö.
Ja, det skulle man väl också kunna göra. Men jag vill gärna att mina elever ska lära sig de biologiska begreppen. 😊
👍
du är bäst
Tack, fast det bästa är ändå tanken på dig och alla andra som lär er en massa biologi! 😊
Hej Magnus!
Har du förklaringar om sjöns cirkulationssystem över årstiderna?
Tack för din tid!!
Nej, det har jag tyvärr inte. 😟
@@MagnusEhinger01 Ok, det är lungt jag kan be min lärare att förklara... :)
Hej! Är alltid oligotrofa sjöar försurade?
Nej, de är de inte. Även om pH vanligen är lägre i en oligotrof sjö än i en eutrof, så behöver det inte betyda att den oligotrofa sjön är försurad. Försurning är när en sjö fått ett lägre pH på grund av människans aktiviteter (eller annat), så att det ursprungliga ekosystemet i sjön har störts.
@@MagnusEhinger01 ok tack så mycket!
@@supersebbe0414 Var god! 😊
Finns det nackdelar med djurplankton?
Det beror på situationen, men man kan säga att både för mycket och för lite kan vara skadligt för ekosystemet - något som faktiskt gäller alla organismer och ekosystem.
@@MagnusEhinger01 ahaa så kan jag säga att om det blir för mycket då kan rest av djurplankton falla ner och nedbrytande kommer att öka när de bryter ner så behöver de mycket syre och då blir det syrebrist och detta kan leda till att vissa fiskar och fåglar dö. Å andra sidan när det blir för lite djurplankton så kommer fiskar o fåglar dö. Är jag rätt?
@@rolakubtan3421 Precis så. 👍
Hej! Jag undrar bara vad det finns för likheter mellan oligotrof och eutrofa sjöar. Inte skillnader, utan bara likheter.
Det är nog det som är gemensamt för alla sjöar: De har strandzon, fritt vatten och bottenzon, samt en kompensationsnivå.
Kan du göra en skogens ekosystem?
Redan gjort: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/4863-fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html 😊
king edu
😊👑
Lovely
vi elver måste hålla ihop ;(
Vad beror på att insekter lever i skog att ankor lever vid vattnet?
Skulle du kunna utveckla den frågan också lite?
Du behöver titta mer specifikt på vilka insekter det är. Det finns nämligen gott om insekter både i skogen i vid vattnet! Läs om några insekter som du lyckas identifiera, och fundera över vilka evolutionära anpassningar de har till ett skogsliv.
Gör sedan samma med ankor: Hur är de anpassade till ett liv i vatten? Läs om dem - hur söker de föda, hur rör de sig, hur har de sina bon och sina ungar?
saik
baram baram baram braram baram bara bara barabamba ba bara baama baram badam barabambam
tror att man är bra på redigera
sant man hör en unge i bakgrunden HAHA
inte bra inte bra
😴
eyy
Hej 4v