*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ruclips.net/video/L6nsaNyo7wE/видео.html Välkommen dit istället!
Något som verkligen skulle uppskattas är lektion i markkemi; markpartiklarnas laddning, markens pH värden, vittring osv.! Så jävla bra videos, hela Sverige står dig i tjänst
Tack! 😊 Det är ju en bra idé, men jag kan tyvärr inte så mycket om markkemi. Mina videogenomgångar är ju bara tänkta till kurserna i biologi (och till viss del naturkunskap) på gymnasiet, och då brukar i alla fall jag själv inte komma in mer på markkemi än vad du ser i videogenomgången ovan…
Tack så jättemycket för alla videos som du lägger ut!! Jag har en biologilärare som inte alls förklarar bra så detta hjälpte jättemycket!! Så fantastiskt att du lägger ned tid och gör detta :)
Jag är inte säker på hur eller om de skiljer sig från förut, men på min hemsida (du får scrolla ner lite) har jag lagt upp bilder på hur det ser ut: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html
Tjena Magnus! 17:55 vad menas med lakas ur jorden? Jag ska ha prov om två dagar på det här med Podsol, brunjord, jordmån och jordarter vad tycker du är viktigast att ha med? MvH.
När något lakas ur, så betyder det att det sköljs bort successivt med vatten. Om man brygger kaffe skulle man kunna säga att kaffesmaken lakas ut ur bönorna med hjälp av hett vatten. För att få en känsla för vad som är viktigast att kunna är ett bra tips att öva på gamla prov. Jag har samlat alla mina gamla ekologiprov på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/gamla-prov/ekologi.html Kolla på dem, så vet du strax vad du kan, och om du kan tillräckligt för dit du vill nå! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag kikade där tack! Dock så har jag ett frågetecken i huvet, det gällande skillnaden på en näringsväv och näringskedja. Har kollat på din video angående dem men känns så klurigt just dom två. Samt undrar jag vad dom har för likheter. Tack!
@@hakancelep7767 Båda två beskriver vem som äter vem i ett ekosystem. Skillnaden är att i en näringsväv är det flera organismer på varje nivå (trofinivå), medan det i en näringskedja bara är en enda organism på varje trofinivå. Man skulle alltså kunna säga att en näringsväv består av flera sammankopplade näringskedjor.
Hej, skulle du säga att det viktigaste faktorerna för en jordmåns egenskaper är ett par abiotiska faktorer som klimatet och nederbördsvatten samt ett par biotiska faktorer som daggmaskar och mikroorganismer? Finns det en lista på vad som är absolut viktigast? tänkte skriva ett par saker nämligen och fokusera på de viktigaste. Tacksam för svar och väldigt fin video i övrigt :)
Tack ska du ha! 😊 Jag vet inte om det faktiskt finns någon enskild faktor som är viktigare än någon annan. Alla påverkar nämligen på sitt sätt. Det är klart att jordmånen spelar stor roll, men det gör temperatur, nederbörd och pH också. Och det gör naturligtvis även vilka organismer man hittar i ekosystemet också. Och till råga på allt, så påverkar de varandra också: Vilken jordmån det är påverkar vilka organismer som trivs där, och de organismer som finns där påverkar markens pH, och så vidare. Så nej - jag har tyvärr ingen lista med de viktigaste, eftersom alla är viktiga, fast på olika sätt.
Det är för att lättvittrade bergarter (från 2:29 i videogenomgången) ofta är kalkrika, vilket bidrar till ett högre pH i marken. Det i sin tur gynnar nedbrytare som återför närsalter till marken när döda växter och djur bryts ner.
Till viss del. Det frigörs mycket lite ammonium, nitrater och fosfater (utom förstås på fosfatrik berggrund, något som är ovanligt i Sverige), men i kalksten ingår det ofta också magnesium, vilket växterna behöver för sitt klorofyll, och säkert också en del kalium.
@@MagnusEhinger01 Tack ska du ha! Nu känns det ännu mer bättre att kunna redogöra för hur alla abiotiska och biotiska faktorer påverkars av varandra :}
+Magnus Ehinger Ok jag har en ytterligare fråga. Är din biologi 1 spellista alltså alla 13 videoklipp en sammanfattning av hela kapitlet eller finns det delar som du inte har tagit upp?
+Unusuall Channell Spellistan för ekologi (ruclips.net/video/s_HWRIkehPg/видео.html) täcker hela gymnasieekologin (men bara det). Jag håller på att bygga upp för de andra avsnitten av Biologi 1 också, men det är inte färdigt än. Du kan också titta på min hemsida, på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi.html.
Tjena Magnus! Jag undrar en grej: När du snackar om humuspartiklar, är det samma sak som kolloider? Och om det är surt regn leder det ju också till att marken blir sur då det binds H+ joner, borde inte marken med flest sånna partiklar vara surast då?
Kolloider kan vara andra partiklar än humuspartiklar, men humuspartiklarna är ju väldigt viktiga kolloider, det är sant. Grejen är att när vätejonerna binder till humuspartiklarna, så tas de ut ur vattnet runtomkring, vilket gör att vattnet runtomkring blir mindre surt.
Tack för alla dina videos, de är väldigt hjälpsamma! Jag har en fundering kring mull och mår. I min biologibok står det att humusämnen bildas vid ofullständig nedbrytning av organiskt material. Hur kommer det sig då att det bildas humusämnen (mull) i brunjordsprofilen där nedbrytningen är effektiv på grund av hög temperatur? Jag blir också lite förvirrad av skillnaderna mellan mull och mår. Kan humus ha både högt och lågt pH, eller är det alltid samma? För det verkar som att humus är surt i podsol men inte i mull?
Humusen består av nedbrutet organiskt material. Man kan förenklat säga att humusen i en brunjord kallas för mull och humusen i en podsoljord kallas för mår. Mullen kännetecknas av ett högre pH, vilket gör att daggmaskar kan leva där. Daggmaskarna gräver gångar och blandar runt mullen hela tiden. Mår har ett mycket lägre pH, och därför finns inga daggmaskar där, och också mycket lite omrörning. Nedbrytningen går också mycket långsammare i mår än i mull.
@@rimadadko3556 Istället för att bara ge dig svaret direkt tänkte jag kunde ge dig några ledtrådar, så att du lär dig bättre. 😊 Kolla på videogenomgången ovan om du inte redan har gjort det, eller läs i din lärobok om podsol och brunjord. Fundera sedan på det här: Vilken typ av jordart är mest näringsrik, och vilken är minst näringsrik, och hur påverkar det vad man kan odla på den jorden?
Från 5:00 i videogenomgången ovan förklarar jag det, och säger att mineraljord uppkommer när bergarter vittrar (till skillnad från organogen jord som bildas av ofullständigt nedbrutet organiskt material).
Jag förstår inte riktigt vad skillnaden mellan jordart och jordmån är, så jag undrar om du skulle kunna förklara det? Jag har biologiprov imorgon och hoppas kunna få svar innan dess. Tack på för väg!
Jordmån är det som är närmast under markytan. Vilken jordmån det är bestäms både av det som kommer ovanifrån (organiskt material) och vilken typ av jordart (undertill) som jordmånen ligger på. Hur jordarten ser ut beror till största delen på den underliggande berggrunden.
Den största delen av Sveriges yta täcks av morän, vilken alltså kan förekomma både under podsol och brunjord. Den största skillnaden är att brunjorden oftast ligger på kalkrik berggrund. Kalkstenen är relativt lättvittrad, vilket gör att det frigörs karbonatjoner som höjer markens pH.
Finns det någonstans på din sida om mineral och bergarter? och om inlandsis, morän? Samt om jordmånen hur geologin påverkar växterna? ps tack för videon om biom och klimat!
Varsågod! Nej, egentligen har jag inte mer geologi än det du finner i videogenomgången ovan och på ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html.
+Magnus Ehinger Ja du säger mellan 1:23 - 1:27 att det är en magmatisk bergart, och du skriver även det under magmatiska bergarter "ex:gnejs, granit" . Alla kan göra misstag, håller på att lära mig det här och hade för mig att jag hade sett att det var en metamorf bergart.
+Alexander Isehag Ah, man kanske inte kallar gnejs för en magmatisk bergart då, eftersom den är metamorf? Jag tänkte mig att det är en metamorf, magmatisk bergart. Men det är inte så man säger, menar du alltså?
+Magnus Ehinger Alltså nu läser jag bara Geografi A på gymnasienivå, men har snöat in lite på bergarter för skojs skull. Det är väl så att graniten har tryckts ner i jordskorpan och därmed omvandlats till metamorf bergart. Tror inte en sten kan vara två bergarter, vore ju märkligt att dela in dem i olika arter då.
@@MagnusEhinger01 Okej, jag förstår det är ingen problem 😊 Jag har en till fråga som ligger på A-nivå som jag inte kan lösa om evolution och det är...... Man säger att antibiotika påskyndar mikroorganismers liv. Varför blir det så och vad finns det för några risker med det? Tack på förhand :)
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: ruclips.net/video/L6nsaNyo7wE/видео.html Välkommen dit istället!
Tuseen tack för alla dina youtube-videosar, det har hjälpt mig så otroligt mycket !!!! :D
Tusen varsågod!
Något som verkligen skulle uppskattas är lektion i markkemi; markpartiklarnas laddning, markens pH värden, vittring osv.!
Så jävla bra videos, hela Sverige står dig i tjänst
Tack! 😊 Det är ju en bra idé, men jag kan tyvärr inte så mycket om markkemi. Mina videogenomgångar är ju bara tänkta till kurserna i biologi (och till viss del naturkunskap) på gymnasiet, och då brukar i alla fall jag själv inte komma in mer på markkemi än vad du ser i videogenomgången ovan…
@@MagnusEhinger01 haha, förstår, Keep up the good work! 👌
@@DrToffel Will do! 😊
Tusen tack hjäplte mycket bra förklaring och lätt att förstå
Tack själv, vad bra att jag kunde hjälpa dig att förstå! 😊
Tack så jättemycket för alla videos som du lägger ut!! Jag har en biologilärare som inte alls förklarar bra så detta hjälpte jättemycket!! Så fantastiskt att du lägger ned tid och gör detta :)
+Bella A Varsågod så jättemycket! Allt jag vill är ju att du och alla andra biologielever ska lära er massor med biologi! :-)
Mkt bra förklaring med konkreta exempelar. Stort tack 😊
Tack själv, trevligt att du gillade min videogenomgång! 😊
Stort tack för den härliga videon!
Tack själv, roligt att höra att du gillade den! 😊
så bra lärde mig massor hade alltid svårt med jordmån men nu förstår jag myckte mer tack
+Rahmah Alattafi Vad bra att det gick att förstå! :-)
Tack Magnus! Du är bäst!
Varsågod! 😊 Fast det bästa är ändå att du lär dig en massa biologi. 😉
Undrar hur ser brunjord och podsol ut idag ?
Jag är inte säker på hur eller om de skiljer sig från förut, men på min hemsida (du får scrolla ner lite) har jag lagt upp bilder på hur det ser ut: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html
@@MagnusEhinger01 ok, men hur kan vi beskriva nutida förhållandet mellan brunjord och podsol ?
@@sozizozan8741 Jag är inte helt säker på vad det är du menar här. Skulle du kunna utveckla din fråga lite?
@@MagnusEhinger01 Alltså hur dessa jordar bildats efter istiden ?
@@sozizozan8741 Aha, då förstår jag bättre. För att kunna leda dig på rätt spår undrar jag först hur du själv resonerar?
Tjena Magnus!
17:55 vad menas med lakas ur jorden?
Jag ska ha prov om två dagar på det här med Podsol, brunjord, jordmån och jordarter vad tycker du är viktigast att ha med? MvH.
När något lakas ur, så betyder det att det sköljs bort successivt med vatten. Om man brygger kaffe skulle man kunna säga att kaffesmaken lakas ut ur bönorna med hjälp av hett vatten.
För att få en känsla för vad som är viktigast att kunna är ett bra tips att öva på gamla prov. Jag har samlat alla mina gamla ekologiprov på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/gamla-prov/ekologi.html Kolla på dem, så vet du strax vad du kan, och om du kan tillräckligt för dit du vill nå! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag kikade där tack! Dock så har jag ett frågetecken i huvet, det gällande skillnaden på en näringsväv och näringskedja. Har kollat på din video angående dem men känns så klurigt just dom två. Samt undrar jag vad dom har för likheter. Tack!
@@hakancelep7767 Båda två beskriver vem som äter vem i ett ekosystem. Skillnaden är att i en näringsväv är det flera organismer på varje nivå (trofinivå), medan det i en näringskedja bara är en enda organism på varje trofinivå. Man skulle alltså kunna säga att en näringsväv består av flera sammankopplade näringskedjor.
Hej, skulle du säga att det viktigaste faktorerna för en jordmåns egenskaper är ett par abiotiska faktorer som klimatet och nederbördsvatten samt ett par biotiska faktorer som daggmaskar och mikroorganismer? Finns det en lista på vad som är absolut viktigast? tänkte skriva ett par saker nämligen och fokusera på de viktigaste. Tacksam för svar och väldigt fin video i övrigt :)
Tack ska du ha! 😊 Jag vet inte om det faktiskt finns någon enskild faktor som är viktigare än någon annan. Alla påverkar nämligen på sitt sätt. Det är klart att jordmånen spelar stor roll, men det gör temperatur, nederbörd och pH också. Och det gör naturligtvis även vilka organismer man hittar i ekosystemet också. Och till råga på allt, så påverkar de varandra också: Vilken jordmån det är påverkar vilka organismer som trivs där, och de organismer som finns där påverkar markens pH, och så vidare. Så nej - jag har tyvärr ingen lista med de viktigaste, eftersom alla är viktiga, fast på olika sätt.
Tänkte fråga hur de lättvittrade berggrunder kan ge en god tillgång på närsalter i finkorniga jordarter
Tacksam för svaret och den bästa förklaringen!
Det är för att lättvittrade bergarter (från 2:29 i videogenomgången) ofta är kalkrika, vilket bidrar till ett högre pH i marken. Det i sin tur gynnar nedbrytare som återför närsalter till marken när döda växter och djur bryts ner.
@@MagnusEhinger01 Sker det någon kemisk vittring som gör att närsalter frigörs ur berggrunden?
Till viss del. Det frigörs mycket lite ammonium, nitrater och fosfater (utom förstås på fosfatrik berggrund, något som är ovanligt i Sverige), men i kalksten ingår det ofta också magnesium, vilket växterna behöver för sitt klorofyll, och säkert också en del kalium.
@@MagnusEhinger01 Tack ska du ha! Nu känns det ännu mer bättre att kunna redogöra för hur alla abiotiska och biotiska faktorer påverkars av varandra :}
Så bra! 😊
Tjena bästa Magnus , jag undrar om hur solljus som är abiotisk faktor påverkar ett barrskog?
Visst är det så!
@@MagnusEhinger01 skulle du kunna beskriva med några ord hur ljus påverkar skogen?
Superb vid, ty m8
Är det här för Natur elever år 1? och vilken biologi bok använder du?
+Unusuall Channell Ja, det är för Biologi 1 på gymnasiet. Vilken bok jag använder? Ingen! Eller min egen, ännu ej skrivna! ;-)
+Magnus Ehinger Ok jag har en ytterligare fråga. Är din biologi 1 spellista alltså alla 13 videoklipp en sammanfattning av hela kapitlet eller finns det delar som du inte har tagit upp?
+Unusuall Channell Spellistan för ekologi (ruclips.net/video/s_HWRIkehPg/видео.html) täcker hela gymnasieekologin (men bara det). Jag håller på att bygga upp för de andra avsnitten av Biologi 1 också, men det är inte färdigt än. Du kan också titta på min hemsida, på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi.html.
Men du verkar inte förstått min fråga, jag menar sammanfattar detta spellista hela kapitlet eller finns det delar som du inte har tagit upp? :)
+Unusuall Channell Ja, det skulle man kunna säga - spellistan för ekologi täcker hela kapitlet "Ekologi". (Det är i alla fall min avsikt.)
Tjena Magnus! Jag undrar en grej: När du snackar om humuspartiklar, är det samma sak som kolloider? Och om det är surt regn leder det ju också till att marken blir sur då det binds H+ joner, borde inte marken med flest sånna partiklar vara surast då?
Kolloider kan vara andra partiklar än humuspartiklar, men humuspartiklarna är ju väldigt viktiga kolloider, det är sant. Grejen är att när vätejonerna binder till humuspartiklarna, så tas de ut ur vattnet runtomkring, vilket gör att vattnet runtomkring blir mindre surt.
@@MagnusEhinger01 aha okej tack kungen! :)
@@aliga8876 😊👑
Har du en video om det geologiska kretsloppet (bergarternas kretslopp)?
Nej, tyvärr.
Tack för alla dina videos, de är väldigt hjälpsamma! Jag har en fundering kring mull och mår. I min biologibok står det att humusämnen bildas vid ofullständig nedbrytning av organiskt material. Hur kommer det sig då att det bildas humusämnen (mull) i brunjordsprofilen där nedbrytningen är effektiv på grund av hög temperatur? Jag blir också lite förvirrad av skillnaderna mellan mull och mår. Kan humus ha både högt och lågt pH, eller är det alltid samma? För det verkar som att humus är surt i podsol men inte i mull?
Humusen består av nedbrutet organiskt material. Man kan förenklat säga att humusen i en brunjord kallas för mull och humusen i en podsoljord kallas för mår. Mullen kännetecknas av ett högre pH, vilket gör att daggmaskar kan leva där. Daggmaskarna gräver gångar och blandar runt mullen hela tiden. Mår har ett mycket lägre pH, och därför finns inga daggmaskar där, och också mycket lite omrörning. Nedbrytningen går också mycket långsammare i mår än i mull.
Vad betyder vittrar?
När berggrunden vittrar, så betyder det att den sakta smulas ned under inverkan av väder och vind.
Hej, jag undrar vart är bättre att odla vete på podsol eller brunjord?
Troligen brunjord.
Magnus Ehinger finns det något motivering?🙂
@@rimadadko3556 Istället för att bara ge dig svaret direkt tänkte jag kunde ge dig några ledtrådar, så att du lär dig bättre. 😊 Kolla på videogenomgången ovan om du inte redan har gjort det, eller läs i din lärobok om podsol och brunjord. Fundera sedan på det här: Vilken typ av jordart är mest näringsrik, och vilken är minst näringsrik, och hur påverkar det vad man kan odla på den jorden?
Magnus Ehinger ok tack så mycket🤗
Hej! Kan du förklara vad mineraljord är?
Från 5:00 i videogenomgången ovan förklarar jag det, och säger att mineraljord uppkommer när bergarter vittrar (till skillnad från organogen jord som bildas av ofullständigt nedbrutet organiskt material).
Hej! Har en fråga, varför är det så tätbefolkad i San Francisco ?
För att det bor många människor nära varandra!
Jag förstår inte riktigt vad skillnaden mellan jordart och jordmån är, så jag undrar om du skulle kunna förklara det? Jag har biologiprov imorgon och hoppas kunna få svar innan dess. Tack på för väg!
Jordmån är det som är närmast under markytan. Vilken jordmån det är bestäms både av det som kommer ovanifrån (organiskt material) och vilken typ av jordart (undertill) som jordmånen ligger på. Hur jordarten ser ut beror till största delen på den underliggande berggrunden.
@@MagnusEhinger01 Tack! uppskattas otroligt mycket =)
@@villesjolin185 👍
@@MagnusEhinger01 Men vilken slags jordart brukar podsol respektive brunjord ligga på? och på vilket sätt påverkar kalk i berggrunden jordmånen?
Den största delen av Sveriges yta täcks av morän, vilken alltså kan förekomma både under podsol och brunjord. Den största skillnaden är att brunjorden oftast ligger på kalkrik berggrund. Kalkstenen är relativt lättvittrad, vilket gör att det frigörs karbonatjoner som höjer markens pH.
Finns det någonstans på din sida om mineral och bergarter? och om inlandsis, morän? Samt om jordmånen hur geologin påverkar växterna? ps tack för videon om biom och klimat!
Varsågod! Nej, egentligen har jag inte mer geologi än det du finner i videogenomgången ovan och på ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/ekologi/fran-berggrund-till-forna-skogen-som-ekosystem.html.
Gnejs är väl ändå en metamorfos av granit och därmed en metamorf bergart?
+Alexander Isehag Ja, visst är det det - säger jag något annat?
+Magnus Ehinger Ja du säger mellan 1:23 - 1:27 att det är en magmatisk bergart, och du skriver även det under magmatiska bergarter "ex:gnejs, granit" . Alla kan göra misstag, håller på att lära mig det här och hade för mig att jag hade sett att det var en metamorf bergart.
+Alexander Isehag Ah, man kanske inte kallar gnejs för en magmatisk bergart då, eftersom den är metamorf? Jag tänkte mig att det är en metamorf, magmatisk bergart. Men det är inte så man säger, menar du alltså?
+Magnus Ehinger Alltså nu läser jag bara Geografi A på gymnasienivå, men har snöat in lite på bergarter för skojs skull. Det är väl så att graniten har tryckts ner i jordskorpan och därmed omvandlats till metamorf bergart. Tror inte en sten kan vara två bergarter, vore ju märkligt att dela in dem i olika arter då.
+Alexander Isehag Nej, så är det kanske. Jag ska ta och konsultera min egen litteratur på det där, för att bli helt säker på saken!
Hej Magnus!
Varför hittar man på vissa områden bara morän?
Uppskattar dina snabba svar 😊🌹
Tyvärr vet jag för lite om kvartärgeologi där för att kunna ge ett bra svar. :-/
@@MagnusEhinger01 Okej, jag förstår det är ingen problem 😊
Jag har en till fråga som ligger på A-nivå som jag inte kan lösa om evolution och det är......
Man säger att antibiotika påskyndar mikroorganismers liv. Varför blir det så och vad finns det för några risker med det?
Tack på förhand :)