Tusen tack för videon, Magnus! Jag har två frågor: Varför halverar du koncentrationerna när volymen ökar? Varför ändras inte jämviktskonstanten 𝑘 vid tryck, katalysator eller koncentration, utan endast vid ändring av temperatur?
Låt oss säga att vid ett visst tillfälle har man löst 1mol av ett ämne i 1dm³ vatten blir koncentrationen _c₁_ = _n/V₁_ = 1mol/1dm³ = 1mol/dm³. Om jag sedan dubblar volymen till 2dm³ får att jag att koncentrationen _c₂_ = _n/V₂_ = 1mol/2dm³ = 0,5mol/dm³, vilket är hälften av den ursprungliga koncentrationen. För en viss reaktion vid en viss temperatur gäller att jämviktskonstanten _K_ är konstant. När man ändrar tryck eller koncentration ändrar man bara på koncentrationerna i reaktionskärlet. Den övergripande jämviktskonstanten _K_ för reaktionen är alltid densamma, men koncentrationskvoten _Q_ förändras. Det gör att efter koncentrationskvoten förändrats, kommer reaktionen att gå åt höger eller vänster ända till koncentrationerna återigen blir sådana att [produkter]/[reaktanter] = _K._
Hej, jag har prov om 3 dagar,jag förstog inte riktigt hur tempen påverkade jämnvikten beroende om det är en exoterm eller endoterm reaktion. Hur kan jag tänka?
Själv tycker jag att det enklaste är att sätta in energin till höger eller vänster om jämviktspilen (beroende på om det är en exoterm eller endoterm reaktion). Till exempel den här jämvikten är endoterm: A + B + energi ⇌ C + D Då kan jag ganska enkelt resonera enligt Le Chateliers princip för se vad som händer om temperaturen (energin) ökar eller minskar. Till exempel, om temperaturen ökar i reaktionen ovan, då svarar systemet genom att pressas åt höger. Då kommer [C] och [D] att öka, samtidigt som [A] och [B] minskar. Därmed ökar också värdet på _K._
Tusen tusen tack Magnus, obeskrivlig är du verkligen. Har en fråga bara! Vad innebär det att förändra trycket, och varför påverkar det koncentrationen?
I korthet: Vi tänker oss att vi har en gas innesluten i ett kärl. Varje gång en molekyl slår i kärlets vägg, så gör den det med en viss kraft. Den kraften blir det tryck som gasen utövar på kärlets väggar. Trycket beror på tre saker: Hur stor substansmängd gas det är, hur varm den är (dvs. hur fort molekylerna rör sig) och hur stor volymen är (dvs. hur ofta molekylerna slår i väggen). Ju mindre volym, desto oftare slår molekylerna i väggen, och desto högre blir trycket. Men det omvända gäller då också, att för att öka trycket kan man minska volymen. När man då minskar volymen kommer substansmängden gaspartiklar att vara densamma. Då volymen minskar, kommer koncentrationen att öka, eftersom _c_ = _n/V._ Jag går igenom detta noggrannare i min videogenomgång om de tre faktorer som påverkar en gas tryck: 1/lektioner/mol-och-stokiometri/inaktuella/tre-faktorer-som-paverkar-gastrycket-allmanna-gaslagen.html
@@MagnusEhinger01 i ett helt år har jag försökt förstå tryck (i fysik och kemi), utan resultat och du fick mig att begripa det helt med en kommentar. Vad hade jag gjort utan dig? Tacktacktack Magnus 💫💫
Hej Magnus! Jag har försökt förstå varför endast temperaturen påverkar jämviktskonstanten men jag förstår inte riktigt. Vad är det som gör att tryck och koncentration inte ändrar K, medan temperatur gör det? 😊
Det här är en liten utmaning att förklara med endast text, och inga bilder, men jag ska försöka! Tänk dig en exoterm jämviktsreaktion, som till exempel i reaktionen NO₂ + CO ⇌ NO + CO₂, som jag pratar om i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/reaktionshastighet.html Tänk dig också entalpidiagrammet för den reaktionen. I reaktionen åt höger krävs det relativt lite energi för att NO₂ + CO ska nå upp till det aktiverade komplexet, men i reaktionen åt vänster krävs det istället relativt mycket energi. Kommer du sedan ihåg att temperaturen på ett ämne berättar om _medelenergin_ hos molekylerna i ämnet? Det betyder att även om molekylerna i genomsnitt har en viss energi, så finns det molekyler som har lite mer och molekyler som har lite mindre. Om vi ökar temperaturen på systemet kommer energin att stiga för alla molekylerna i systemet. För NO₂ + CO spelar det inte så stor roll, för aktiveringsenergin för reaktionen åt höger är inte så hög. För NO + CO₂ kommer det att spela mycket större roll, eftersom aktiveringsenergin för reaktionen åt vänster är mycket högre. Det gör att när temperaturen ökar, så ökar sannolikheten att reaktionen går åt vänster mer än vad sannolikheten att reaktionen går åt höger. Därmed kommer hela jämviktsläget att förskjutas, och jämviktskonstanten att förändras.
Hej Magnus! Kommer temperaturen alltid påverka jämviktskonstanten? Om vi har reaktionen av typen: 2A + 2B C + D + Värme Temperatur & tryck av en gas är proportionella med varandra om volymen av systemet hålls konstant. Om denna reaktion sker i ett slutet kärl där vi ökar temperaturen då skulle reaktionen enligt Le Chatelier's Princip förskjutas åt vänster för att minska på produkten "värme". Men eftersom det finns minst antal partiklar i ledet som det finns värme, så kommer reaktionen också förskjutas åt höger eftersom trycket går upp med temperaturen. Borde inte jämviktskonstanten vara samma för alla temperaturer vid denna reaktion som pågår i samma slutet kärl? Om vi antar att vi inte har någon extrem temperatur där partiklarna som utgör kärlet börjar bete sig annorlunda.
En intressant fråga! Eftersom det inte är ett 1:1-förhållande mellan energin och reaktanterna blir det dock inte så att jämviktskonstanten är konstant över alla temperaturer. Visst, bildningen av reaktanter kommer att tryckas tillbaka av kärlets konstanta volym, men jämviktsläget kommer ändå att förskjutas eftersom vi inte har ett enkelt substansmängdsförhållande när vi tar med energin i beräkningen.
@@workspace4777 Vi kan konstatera att om [C] och [D] minskar med _x_ M, så medför det att även [A] och [B] ökar med _x_ M. Om däremot energin ökar med _x_ kJ, så medför det inte per automatik att de andra minskar eller ökar med _x_ M. Du kan se det såhär: De olika storheterna har också olika enhet. Därför blir det inte samma mätetal överallt, och därför råder det inte ett 1:1-förhållande mellan energin och reaktanterna.
Jämviktskonstanten _K_ för en viss reaktion ändras _bara_ om temperaturen ändras. Däremot kommer jämviktsläget att förskjutas. Förändringen i tryck får nämligen koncentrationerna att förändras, och då måste reaktionen gå åt höger eller vänster tills _Q_ = _K_ igen.
Jag har två förslag. Det ena är att man kan tillsätta ammoniak, som gör att det bildas ett kraftigt blåfärgat kopparammin-komplex. Den här färgen kan man sedan mäta i en spektrofotometer. Man mäter då lösningens absorbans och jämför med standardvärden som man får ta upp och sätta ut i en kalibreringskurva, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/analytisk-kemi/spektrofotometri.html Detta är en typ av spektrofotometrisk analys. Det andra sättet är att man tillsätter en lösning av bariumnitrat, Ba(NO₃)₂(aq). Bariumjonerna bildar en fällning av bariumsulfat (BaSO₄(s)) tillsammans med sulfatjonerna. Denna kan man filtrera av, torka och väga, och på så vis räkna ut koncentrationen kopparsulfat i lösningen. Detta är en typ av gravimetrisk analys.
Du är min favorit lärare, du ska bara veta hur mycket dina videos har hjälp mig. Du är LEGEND, fortsätt med dina videos !!
Haha, tack ska du ha - det ska jag absolut! 😄
Tack Magnus, Sveriges bästa kemilärare!
Tack själv! 😊
Du har varit till väldigt stor hjälp Magnus! Tusen tack!!!
Tusen varsågod! 😊
Inte först men vill tacka för dina videos, mycket lärorika och roliga att kolla på! :)
Tack själv, underbart att höra att du tycker att de inte bara är lärorika, utan roliga också! 😊
@@MagnusEhinger01 😊👍🏻👍🏻
Tack så mycket för genomgången Magnus!
Varsågod! 😊
Vilken kemi lärare du är. Jag kan beskriva dig med ett ord. Du är hero.
Tack! 😊
Tusen tack för videon, Magnus! Jag har två frågor: Varför halverar du koncentrationerna när volymen ökar? Varför ändras inte jämviktskonstanten 𝑘 vid tryck, katalysator eller koncentration, utan endast vid ändring av temperatur?
Låt oss säga att vid ett visst tillfälle har man löst 1mol av ett ämne i 1dm³ vatten blir koncentrationen _c₁_ = _n/V₁_ = 1mol/1dm³ = 1mol/dm³. Om jag sedan dubblar volymen till 2dm³ får att jag att koncentrationen _c₂_ = _n/V₂_ = 1mol/2dm³ = 0,5mol/dm³, vilket är hälften av den ursprungliga koncentrationen.
För en viss reaktion vid en viss temperatur gäller att jämviktskonstanten _K_ är konstant. När man ändrar tryck eller koncentration ändrar man bara på koncentrationerna i reaktionskärlet. Den övergripande jämviktskonstanten _K_ för reaktionen är alltid densamma, men koncentrationskvoten _Q_ förändras. Det gör att efter koncentrationskvoten förändrats, kommer reaktionen att gå åt höger eller vänster ända till koncentrationerna återigen blir sådana att [produkter]/[reaktanter] = _K._
Tusen tack Magnus😎
Tusen varsågod! 😊
Du är grymm Magnus!!!!
Haha, tack - "grym" i ordets positiva bemärkelse då, hoppas jag! 😉
Tack så mycket
Varsågod! 😊
älskar dig
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊
du räddar mig varje kemiprov🥲🥲
_That's my job!_ 😊
Hej, jag har prov om 3 dagar,jag förstog inte riktigt hur tempen påverkade jämnvikten beroende om det är en exoterm eller endoterm reaktion. Hur kan jag tänka?
Själv tycker jag att det enklaste är att sätta in energin till höger eller vänster om jämviktspilen (beroende på om det är en exoterm eller endoterm reaktion). Till exempel den här jämvikten är endoterm:
A + B + energi ⇌ C + D
Då kan jag ganska enkelt resonera enligt Le Chateliers princip för se vad som händer om temperaturen (energin) ökar eller minskar. Till exempel, om temperaturen ökar i reaktionen ovan, då svarar systemet genom att pressas åt höger. Då kommer [C] och [D] att öka, samtidigt som [A] och [B] minskar. Därmed ökar också värdet på _K._
Legend
😊
Tusen tusen tack Magnus, obeskrivlig är du verkligen.
Har en fråga bara! Vad innebär det att förändra trycket, och varför påverkar det koncentrationen?
I korthet: Vi tänker oss att vi har en gas innesluten i ett kärl. Varje gång en molekyl slår i kärlets vägg, så gör den det med en viss kraft. Den kraften blir det tryck som gasen utövar på kärlets väggar. Trycket beror på tre saker: Hur stor substansmängd gas det är, hur varm den är (dvs. hur fort molekylerna rör sig) och hur stor volymen är (dvs. hur ofta molekylerna slår i väggen). Ju mindre volym, desto oftare slår molekylerna i väggen, och desto högre blir trycket.
Men det omvända gäller då också, att för att öka trycket kan man minska volymen. När man då minskar volymen kommer substansmängden gaspartiklar att vara densamma. Då volymen minskar, kommer koncentrationen att öka, eftersom _c_ = _n/V._
Jag går igenom detta noggrannare i min videogenomgång om de tre faktorer som påverkar en gas tryck: 1/lektioner/mol-och-stokiometri/inaktuella/tre-faktorer-som-paverkar-gastrycket-allmanna-gaslagen.html
@@MagnusEhinger01 i ett helt år har jag försökt förstå tryck (i fysik och kemi), utan resultat och du fick mig att begripa det helt med en kommentar.
Vad hade jag gjort utan dig? Tacktacktack Magnus 💫💫
@@abbe1264 Tack själv, det var roligt att höra att jag kunde hjälpa dig! 😊
Hej Magnus!
Jag har försökt förstå varför endast temperaturen påverkar jämviktskonstanten men jag förstår inte riktigt.
Vad är det som gör att tryck och koncentration inte ändrar K, medan temperatur gör det? 😊
Det här är en liten utmaning att förklara med endast text, och inga bilder, men jag ska försöka! Tänk dig en exoterm jämviktsreaktion, som till exempel i reaktionen NO₂ + CO ⇌ NO + CO₂, som jag pratar om i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/reaktionshastighet.html
Tänk dig också entalpidiagrammet för den reaktionen. I reaktionen åt höger krävs det relativt lite energi för att NO₂ + CO ska nå upp till det aktiverade komplexet, men i reaktionen åt vänster krävs det istället relativt mycket energi.
Kommer du sedan ihåg att temperaturen på ett ämne berättar om _medelenergin_ hos molekylerna i ämnet? Det betyder att även om molekylerna i genomsnitt har en viss energi, så finns det molekyler som har lite mer och molekyler som har lite mindre.
Om vi ökar temperaturen på systemet kommer energin att stiga för alla molekylerna i systemet. För NO₂ + CO spelar det inte så stor roll, för aktiveringsenergin för reaktionen åt höger är inte så hög. För NO + CO₂ kommer det att spela mycket större roll, eftersom aktiveringsenergin för reaktionen åt vänster är mycket högre. Det gör att när temperaturen ökar, så ökar sannolikheten att reaktionen går åt vänster mer än vad sannolikheten att reaktionen går åt höger. Därmed kommer hela jämviktsläget att förskjutas, och jämviktskonstanten att förändras.
Det förklarar saken bättre!
Tack så jättemycket för svar, du underlättar inlärningsprocessen med stormsteg!
@@AgnesStenmark Tack själv, vad bra att det gick att förstå! 😊
Hej Magnus! Kommer temperaturen alltid påverka jämviktskonstanten? Om vi har reaktionen av typen:
2A + 2B C + D + Värme
Temperatur & tryck av en gas är proportionella med varandra om volymen av systemet hålls konstant. Om denna reaktion sker i ett slutet kärl där vi ökar temperaturen då skulle reaktionen enligt Le Chatelier's Princip förskjutas åt vänster för att minska på produkten "värme". Men eftersom det finns minst antal partiklar i ledet som det finns värme, så kommer reaktionen också förskjutas åt höger eftersom trycket går upp med temperaturen. Borde inte jämviktskonstanten vara samma för alla temperaturer vid denna reaktion som pågår i samma slutet kärl? Om vi antar att vi inte har någon extrem temperatur där partiklarna som utgör kärlet börjar bete sig annorlunda.
En intressant fråga! Eftersom det inte är ett 1:1-förhållande mellan energin och reaktanterna blir det dock inte så att jämviktskonstanten är konstant över alla temperaturer. Visst, bildningen av reaktanter kommer att tryckas tillbaka av kärlets konstanta volym, men jämviktsläget kommer ändå att förskjutas eftersom vi inte har ett enkelt substansmängdsförhållande när vi tar med energin i beräkningen.
@@MagnusEhinger01 Hej Magnus! Förlåt men jag fattar inte riktigt ditt svar. Vad menas med 1:1-förhållande mellan energin och reaktanterna?
@@workspace4777 Vi kan konstatera att om [C] och [D] minskar med _x_ M, så medför det att även [A] och [B] ökar med _x_ M. Om däremot energin ökar med _x_ kJ, så medför det inte per automatik att de andra minskar eller ökar med _x_ M. Du kan se det såhär: De olika storheterna har också olika enhet. Därför blir det inte samma mätetal överallt, och därför råder det inte ett 1:1-förhållande mellan energin och reaktanterna.
Går reaktionen åt det håll med färre partiklar när man gör lösningen mer koncentrerad?
Ja, så är det.
@@MagnusEhinger01 och det gör man genom att minska volymen eller? Finns det andra sätt?
Hur räknar man ut praktiskt molförhållande?
Tjena Magnus har du något kemiprov med breaking bad tema? Tänkte att de hade varit lite roligare att lösa än vanliga prov i kemi 1.
O, det var ju en riktig bra idé! Tyvärr har jag nog dock sett för lite Breaking Bad för att kunna göra serien rättvisa…
@@MagnusEhinger01 börja på säsong 1 du kommer inte ångra dig😜
Haha, det ska jag göra! 😊
Hej, varför ändras inte K vid ändring av trycket?
Jämviktskonstanten _K_ för en viss reaktion ändras _bara_ om temperaturen ändras. Däremot kommer jämviktsläget att förskjutas. Förändringen i tryck får nämligen koncentrationerna att förändras, och då måste reaktionen gå åt höger eller vänster tills _Q_ = _K_ igen.
Hej Magnus! Hur gör man för att bestämma koncentrationen koppar(II)sulfat i en lösning eller har du tips på någon metod man kan använda vid labb?
Jag har två förslag. Det ena är att man kan tillsätta ammoniak, som gör att det bildas ett kraftigt blåfärgat kopparammin-komplex. Den här färgen kan man sedan mäta i en spektrofotometer. Man mäter då lösningens absorbans och jämför med standardvärden som man får ta upp och sätta ut i en kalibreringskurva, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/analytisk-kemi/spektrofotometri.html Detta är en typ av spektrofotometrisk analys.
Det andra sättet är att man tillsätter en lösning av bariumnitrat, Ba(NO₃)₂(aq). Bariumjonerna bildar en fällning av bariumsulfat (BaSO₄(s)) tillsammans med sulfatjonerna. Denna kan man filtrera av, torka och väga, och på så vis räkna ut koncentrationen kopparsulfat i lösningen. Detta är en typ av gravimetrisk analys.
Hej, kan en reaktion som inte är i jämvikt själv ändra temperatur/tryck att nå jämvikt
Ja, om reaktionen inte har nått jämvikt än, så kommer reaktionen att fortgå till jämvikt uppnåtts.
Varför undevisar du inte på Katte? Hade behövts en lärare som dig :)
Inget att hänga läpp för, jag finns ju här på YT istället! 😉
donken dejt?