Det tar tyvärr ganska mycket tid att sätta text till videogenomgångarna, men jag gör det egentligen gärna för att hjälpa alla hörselskadade. Är det någon/några särskilda videogenomgångar som du vill att jag ska sätta text till nu bums?
Det är en ganska tung beräkning, men för dig och alla andra som undrar har jag gjort den och publicerat den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html
Vid 425°C är alltid _K_ = 54 för den här reaktionen. Det är ingenting som jag har räknat ut, utan det är ett värde som snälla kemister innan mig har mätt upp. Jag hittade det i min tabellsamling (och vid 0:35 gav jag det också i uppgiften). 😊
Ja, fast eftersom jag inte vet hur mycket koncentrationerna förändras måste jag räkna med _x_ också. På den här länken förklarar jag på djupet hur man gör: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html
jag antar att du ställer upp tabellen med molar istället för substansmängd eftersom kärlet är 1,00dm^3, då kan man direkt säga att koncentrationen är 0,100 mol/dm3. men vid en liknande uppgift och annan volym, hur räknar man då? då måste man väl ställa upp med substansmängden i tabellen istället för koncentrationen?
Nej, tvärtom måste du räkna med endast koncentrationen och koncentrationsförändringarna i tabellen. Det betyder att du i så fall måste dela varje substansmängd med den aktuella volymen för att få koncentrationerna.
@@MagnusEhinger01 okej tack! finns det någon regel på när man ska ställa upp tabellen med koncentrationer och när man ska ställa upp den med substansmängd istället? Har lite svårt att veta vilken tabell jag ska ställa upp och när
@@FPSManInTheWall Ja, regeln är att du alltid ska använda koncentrationer. Det är bara när volymen är 1dm³ som koncentrationerna och substansmängderna råkar få samma mätetal.
Tack för den här och alla andra lärorika filmer som jag har fått mycket hjälp o nytta av. Vid 2:52 m har jag en fråga Jag förstår inte varför det blir så [2x]^2 ? om vi skriver formeln så H2 + I2 HI + HI istället 2HI, då vid jämvikt läge blir 54=[x]*[x] / ((0,1 - x) * (0,1 - x)) alltså 54=(x^2) / (0,1 - x)^2 så frågan är varför 54 = (2x)^2 / (0,1 - x)^2 ?
Jag hade gärna sett lösningen med hjälp av pq, men när jag gör det får jag 183,6 som mitt "posetiva x" satt säga, får inte ihop det, hur skall jag göra? För på sättet du räknade ut det på verkar rent allmänt inte alls lika lätt, du kör bara på och delar här och gångrar roten med det där etc, och jag förstår ej varför.. :/
Tack för en mycket bra video, har en fråga bar. spelar det någon roll för sammansättningen vid jämvikt om man tillsätter dessa 100 mol H2 efter att jämvikten ställt in sig, eller innan (ändrad startkoncentration), den kan väl omöjligt spela roll?
Det spelar roll på så sätt att ämnenas koncentrationer vid jämvikt kommer att vara olika beroende på hur mycket man startade med. Men _förhållandet_ mellan dem, det vill säga [produkter]/[reaktanter] kommer alltid att vara detsamma vid jämvikt - det kommer att vara lika med _K._
@@MagnusEhinger01 Tack för svar! Detta skapar en följdfråga, går det ändra startkoncentrationerna så mycket att jämviktskonstantens värde ej kan nås? Ponera att reaktionsformeln talar om att 1 molar A + 1 molar B1 molar C, kan man slänga i så mycket A att systemet inte kan kompensera i och med att B blir begränsande?
Hej, vad kan en fråga angående individ- och samhällskriteriet handla om på områden kinetik och kemiska jämvikter? Vad jag själv kan komma på så är det haber-bosch-metoden kopplat till konstgödsel och katalysatorn i en bils avgassystem. Finns det något annat typiskt exempel du som lärare kunnat tänka dig lyfta på ett prov?
Det är för att man tillsätter totalt sett mer substansmängd av nåt ämne, volymen är densamma men antalet mol i den redan bestämda volymen ändras och därmed får man bara en starkare koncentration
Undrar om jag har räknat fel eller om videon har råkat sätta en extra nolla, jag kontrol räknade på andra ekvationen som du skippade och fix koncentrationen jodgas till 0,0061 och inte 0,00061
Jag har också skrivit hur jag gör beräkningen på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html Där kan du kontrollera dina egna beräkningar mot mina.
När vi räknar på jämvikter använder vi oss av koncentrationer. Då gjorde jag det enkelt för mig i exemplet genom att sätta volymen till 1,00 dm³, för då blir det samma mätetal som om vi bara tittar på substansmängderna.
@@leun6768 Då måste vi dela alla substansmängderna med 2dm³ för att få koncentrationerna. Men principen för vad som händer sedan kommer att vara densamma.
Kemi studentskrivningar imorgon, bäst att bingea på magnus ehringer videon!
Lycka till på skrivningen! 😊
hej, skulle du kunna sätta på text på alla dina videos? Jag är hörselskadad och kan inte hänga med på de videos som är otextade
Det tar tyvärr ganska mycket tid att sätta text till videogenomgångarna, men jag gör det egentligen gärna för att hjälpa alla hörselskadade. Är det någon/några särskilda videogenomgångar som du vill att jag ska sätta text till nu bums?
8:22 Hur räknade du allt det? Var det samma process fast att du satte in 9,8 istället för 54?
Det är en ganska tung beräkning, men för dig och alla andra som undrar har jag gjort den och publicerat den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html
@@MagnusEhinger01 Hej! behöver man kunna den tunga beräkningen det när man läser kemi2?
@@bubbly8659 Ja, för mina elever är detta ett typiskt exempel på en A-uppgift, kanske den sista på provet.
Kung mange
Tack! 😊👑 (Fast jag föredrar "Magnus"…)
Hej Magnus min 7:48 , hur fick du k=54? Är k alltid 54 eller räknade du ut det?
Vid 425°C är alltid _K_ = 54 för den här reaktionen. Det är ingenting som jag har räknat ut, utan det är ett värde som snälla kemister innan mig har mätt upp. Jag hittade det i min tabellsamling (och vid 0:35 gav jag det också i uppgiften). 😊
8:15 när du skippar och visa hur det går till, hur gör du då? samma sak igen fast med de uppdaterade koncentrationerna i c (start)?
Ja, fast eftersom jag inte vet hur mycket koncentrationerna förändras måste jag räkna med _x_ också. På den här länken förklarar jag på djupet hur man gör: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html
Hej, 1:22 , varför är HI upphöjt med 2?
skoja, tror jag fattar varför det måste vara för att det är 2 stycken
@@Elias-qw1ps Det stämmer bra, det!
Riktigt bra video. Du ska dock inte ha två likatäcken i samma rad när du löser en ekvation. Totalt förbjudet
Jodå, så länge likheten gäller är det inga problem att ha flera likhetstecken efter varandra.
Tusen tack
Lika många varsågod! 😊
🙂💐
jag antar att du ställer upp tabellen med molar istället för substansmängd eftersom kärlet är 1,00dm^3, då kan man direkt säga att koncentrationen är 0,100 mol/dm3. men vid en liknande uppgift och annan volym, hur räknar man då? då måste man väl ställa upp med substansmängden i tabellen istället för koncentrationen?
Nej, tvärtom måste du räkna med endast koncentrationen och koncentrationsförändringarna i tabellen. Det betyder att du i så fall måste dela varje substansmängd med den aktuella volymen för att få koncentrationerna.
@@MagnusEhinger01 okej tack! finns det någon regel på när man ska ställa upp tabellen med koncentrationer och när man ska ställa upp den med substansmängd istället? Har lite svårt att veta vilken tabell jag ska ställa upp och när
@@FPSManInTheWall Ja, regeln är att du alltid ska använda koncentrationer. Det är bara när volymen är 1dm³ som koncentrationerna och substansmängderna råkar få samma mätetal.
@@MagnusEhinger01 tack magnus som vanligt!
Varsågod som vanligt! 😊
Tack för den här och alla andra lärorika filmer som jag har fått mycket hjälp o nytta av.
Vid 2:52 m har jag en fråga
Jag förstår inte varför det blir så [2x]^2 ?
om vi skriver formeln så
H2 + I2 HI + HI istället 2HI, då vid jämvikt läge blir
54=[x]*[x] / ((0,1 - x) * (0,1 - x))
alltså
54=(x^2) / (0,1 - x)^2
så frågan är varför 54 = (2x)^2 / (0,1 - x)^2 ?
Det är för att koncentrationen [HI] ökar inte med _x,_ utan med 2x. Då får du att 54 = (2x·2x)/((0,1-x)(0,1-x)) = (2x)²/(0,1-x)².
@@MagnusEhinger01 Tusen tack
Jag hade gärna sett lösningen med hjälp av pq, men när jag gör det får jag 183,6 som mitt "posetiva x" satt säga, får inte ihop det, hur skall jag göra? För på sättet du räknade ut det på verkar rent allmänt inte alls lika lätt, du kör bara på och delar här och gångrar roten med det där etc, och jag förstår ej varför.. :/
Var i videon (vilken tid) menar du då?
Tack för en mycket bra video, har en fråga bar. spelar det någon roll för sammansättningen vid jämvikt om man tillsätter dessa 100 mol H2 efter att jämvikten ställt in sig, eller innan (ändrad startkoncentration), den kan väl omöjligt spela roll?
Det spelar roll på så sätt att ämnenas koncentrationer vid jämvikt kommer att vara olika beroende på hur mycket man startade med. Men _förhållandet_ mellan dem, det vill säga [produkter]/[reaktanter] kommer alltid att vara detsamma vid jämvikt - det kommer att vara lika med _K._
@@MagnusEhinger01 Tack för svar! Detta skapar en följdfråga, går det ändra startkoncentrationerna så mycket att jämviktskonstantens värde ej kan nås? Ponera att reaktionsformeln talar om att 1 molar A + 1 molar B1 molar C, kan man slänga i så mycket A att systemet inte kan kompensera i och med att B blir begränsande?
@@rasmustaubelonngren6504 Nej, [B] kommer att minska, men den kan aldrig minska så mycket att den blir 0 - varken matematiskt eller kemiskt.
Hör detta till kemi 1?
Nej, detta är Kemi 2.
Hej en konstig fråga. Men vet du vart detta kommer upp i Kemiboken 2 (Liber) ?
Nej, tyvärr har jag inte tillgång till den boken just nu.
@@MagnusEhinger01 okej tack för svar
Hej, vad kan en fråga angående individ- och samhällskriteriet handla om på områden kinetik och kemiska jämvikter? Vad jag själv kan komma på så är det haber-bosch-metoden kopplat till konstgödsel och katalysatorn i en bils avgassystem. Finns det något annat typiskt exempel du som lärare kunnat tänka dig lyfta på ett prov?
Det du nämner själv ovan är ju det mest klassiska, och även det jag själv främst skulle ta upp på prov.
Varför räknar man inte med att volymen blir större när man tillsätter ämnena?
Det är för att man tillsätter totalt sett mer substansmängd av nåt ämne, volymen är densamma men antalet mol i den redan bestämda volymen ändras och därmed får man bara en starkare koncentration
Chef!
😊👍
Undrar om jag har räknat fel eller om videon har råkat sätta en extra nolla, jag kontrol räknade på andra ekvationen som du skippade och fix koncentrationen jodgas till 0,0061 och inte 0,00061
Var i videon (vilken tid) menar du då?
Jag har också skrivit hur jag gör beräkningen på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakning-av-jamviktskoncentrationer-efter-att-jamvikten-rubbats.html Där kan du kontrollera dina egna beräkningar mot mina.
varför behöver vi ens volymen i självaste frågan när vi inte använder oss av den? I fråga nummer 1
När vi räknar på jämvikter använder vi oss av koncentrationer. Då gjorde jag det enkelt för mig i exemplet genom att sätta volymen till 1,00 dm³, för då blir det samma mätetal som om vi bara tittar på substansmängderna.
@@MagnusEhinger01 vad händer om vi har 2,00 dm3?
@@leun6768 Då måste vi dela alla substansmängderna med 2dm³ för att få koncentrationerna. Men principen för vad som händer sedan kommer att vara densamma.
king e du
Tackar! 😊👑