Hej Peter, mycket, mycket praktisk och lärorikt lektion sedan nu vet jag, vi vet hur man ansöker på rätt sätt termerna som beskrivs i lektionen. T.ex . jag kan tillämpar korret : nästan, cirka, ungefär och drygt . ackså hur man tillämpa när man pratar om tid och beskriva situationer. Tack så mycket Peter, du är en stor svenska lärare. alttid med dig¡¡¡.
Ja, "knappt" passar istället för "nästan" men "knappt" kan ha en lite annorlunda betydelse. "Det var knappt tio gäster på festen" kan betyda att man hade förväntat sig fler gäster.
Hej Peter! Jag tackar dig så mycket för dina lektioner. Skulle du kunna förklara vad är skillnaden mellan skulle och vore? hur och när får vi använda det i meningarna när vi skriver eller talar?
Först: tack så jättemycket för dina videos, jag lärde mig mer av dem än av min lokala sfi (det finns ingen undervisning för de som går på "flex"-kursen, vi får bara lunis och det räcker inte)! För det andra: skulle du ha något emot att göra en video om när man ska använda "denna / detta / dessa" och när man ska använda "den / det här"? Det är ganska förvirrande för mig och jag tror att det kan vara intressant för andra också.
Hej Peter! Jag har en fråga om uttal : du säger "ungefär" med ljudet [g] och inte [j]. Varför uttalas några ord med [g] före bokstaven [e] och inte [j] som i ordet "genom" till exempel? Finns det en regel? Tack så mycket! :)
Jag hoppas att jag uttalar med ng-ljud. Det är samma ljud som i "säng" eller "lång". I "ungefär" är det ng-ljudet vi uttalar. Att uttala /g/ som /j/ före mjuk vokal (eiyäö) gör vi bara när de kommer först i ordet.
Tusen tack. Vill gärna att du kan någongång förklara när ’en, ens’ o. ’vare sig’ används? kände mig på att det är svårt att använda lämpligt dem. Tack.
"Jag hör av mig" betyder att jag ringer eller kontaktar dig på ett annat sätt. "Du hör av mig" eller "du kommer att höra av mig" vilket är lite vanligare har samma betydelse men den är lite mer osäkert när i framtiden.
Det blir konstigt. Inuti använder vi ibland om saker som ligger i lådor, eller annan förvaring. Ex. "Jag tror att tröjan ligger inuti påsen som hänger i garderoben."
"Min dotter har feber i fem dagar", blir inte rätt eftersom det är presens i fem dagar. "Min dotter hade feber..." och "min dotter har haft feber...." är rätt båda två. Det beror på situationen.
Tusen tack Peter for always there to teach us på svenska.
God bless to you always and to your whole family!
Peter is the best teacher on internet.
Du är jätteduktig! Tack så mycket.
Tack Peter🙏🙏🙏
Tusen tack Peter 🙏🙏🙏🙏🙏🌹🌹
👍 😍🤗
Hej Peter, mycket, mycket praktisk och lärorikt lektion sedan nu vet jag, vi vet hur man ansöker på rätt sätt termerna som beskrivs i lektionen. T.ex . jag kan tillämpar korret : nästan, cirka, ungefär och drygt . ackså hur man tillämpa när man pratar om tid och beskriva situationer. Tack så mycket Peter, du är en stor svenska lärare. alttid med dig¡¡¡.
Tack!
Tusen tack.
Tack så mycket, Peter. Allt är helt klart👍🤗
Tack Peter!
Tack Peter!!
Hej Peter!
Tack så mycket du är bäst lärare 👍🌹
Tack för lektionen!
Du är bäst lärare och tack så jättemycket Peter.
Wonderful lesson!
🙏🙏🙏
Tack så mycket!
Tack Peter.
Tack så mycket
💐😍😍👍👍👍
Tack så mycket Peter
👍👍🙏🙏🙏
Tack så jätte mycket
Hej Peter, jättebra förklaring, tack....:-)
Peter, du är bäst 👍🏼
Hej Peter,
Tack sa mycket för dina fina lektioner.
merci beaucuoup pour vos cours. Salut !
Hej Peter! Tack så mycket, det här bra förklaring👍
Like.
ขอบคุณคะคุนครู
Amazing 🤩
"Knappt" och "drygt" är väl ett slags motsatsord medan "nästan" täcker betydligt mer (utanför mängdvärlden)?
Ja, "knappt" passar istället för "nästan" men "knappt" kan ha en lite annorlunda betydelse. "Det var knappt tio gäster på festen" kan betyda att man hade förväntat sig fler gäster.
Hej Peter!
Jag tackar dig så mycket för dina lektioner.
Skulle du kunna förklara vad är skillnaden mellan skulle och vore? hur och när får vi använda det i meningarna när vi skriver eller talar?
Det kan jag fundera på.
Jag vet en lösning på problemet med lamporna, byt ut den vita tavlan mot en svart tavla och krita. Problemet löst 😁
Tack så mycket för lektionen!
🤣🤣🤣
Först: tack så jättemycket för dina videos, jag lärde mig mer av dem än av min lokala sfi (det finns ingen undervisning för de som går på "flex"-kursen, vi får bara lunis och det räcker inte)!
För det andra: skulle du ha något emot att göra en video om när man ska använda "denna / detta / dessa" och när man ska använda "den / det här"? Det är ganska förvirrande för mig och jag tror att det kan vara intressant för andra också.
Varsågod :)
ruclips.net/video/xKqX1LVE7Q4/видео.html
Hej Peter!
Jag har en fråga om uttal : du säger "ungefär" med ljudet [g] och inte [j]. Varför uttalas några ord med [g] före bokstaven [e] och inte [j] som i ordet "genom" till exempel? Finns det en regel?
Tack så mycket! :)
Jag hoppas att jag uttalar med ng-ljud. Det är samma ljud som i "säng" eller "lång". I "ungefär" är det ng-ljudet vi uttalar. Att uttala /g/ som /j/ före mjuk vokal (eiyäö) gör vi bara när de kommer först i ordet.
@@petersfi6089 tack så mycket! 🌞☺
Tusen tack. Vill gärna att du kan någongång förklara när ’en, ens’ o. ’vare sig’ används? kände mig på att det är svårt att använda lämpligt dem. Tack.
Jag ska fundera på "vare sig".
Jag har en video om "en" och "ens".
ruclips.net/video/lADG_A62XKo/видео.html
Hej Peter tusen tack för den här lektionen😍👌Skulle du kunna göra någon video om (lika bra, lika mycket, lika länge)Tack på förhand🌹
Det kan jag fundera på.
@@svenskamedylva Hej fina lärare💗💗Tusen tack för hjälpen🙏🙏🌹Med de underbara exempelmeningarna👌👌 Nu jag förstod det hur de fungerar🤗💗💗😍
Hej Peter.
Jag har en fråga. Kan du förklara till mig skillnaden av "du hör av mig" och "Jag hör av dig"
Tack!
"Jag hör av mig" betyder att jag ringer eller kontaktar dig på ett annat sätt. "Du hör av mig" eller "du kommer att höra av mig" vilket är lite vanligare har samma betydelse men den är lite mer osäkert när i framtiden.
@@petersfi6089 tack så mycket!🙏👍💐
Peter visste du att du är fantastisk
mvh:alireza🥰
Hur man använder ord " alltså" och "typ"
De använder man ofta som fyllnadsord. Jag kan fundera på en video om det.
Hej Peter. kan jag sager att " jag är inuti huset"?
Det blir konstigt. Inuti använder vi ibland om saker som ligger i lådor, eller annan förvaring. Ex. "Jag tror att tröjan ligger inuti påsen som hänger i garderoben."
@@petersfi6089 Tack so mycket för förklara det. Nu förstår jag. Jag använder "inuti" helt fel.😅
Tack. Vilket är rätt: Min dotter har feber i fem dagar. eller Min dotter hade feber i fem dagar. eller Min dotter har haft feber för fem dagar sen.
"Min dotter har feber i fem dagar", blir inte rätt eftersom det är presens i fem dagar.
"Min dotter hade feber..." och "min dotter har haft feber...." är rätt båda två. Det beror på situationen.
@@petersfi6089Tack. Jag skulle säga till läkaren att min dotter är sjuk och har feber i fem dagar. Hur?
Berätta om innan före inför
Jag kan fundera på det.
Tack!
Tack så mycket