Vingslag över Haga, Horace Engdahl.

Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete
med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och
Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och
parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden.
Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över
företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv.
Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735),
Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets
Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien
(1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).
6 maj 2017
ARKADIEN SETT FRÅN BERGSHAMRA.
Gustaf Philip Creutz skrev som ung hovkavaljer i Stockholm den dikt i vilken den
svenska pastorala poesin äger sitt yppersta mästerverk, Atis och Camilla (1761).
Senare kom han att som ambassadör i Paris ha en nyckelroll i Gustaf III:s utrikespolitik
och kulturpolitik. Under dessa år kom han i kontakt med den nya engelska
idealet av naturhärmande parker och uppmuntrade kungen att anknyta till det.
När Creutz kallades hem till Sverige 1783 för att bekläda posten som kanslipresident,
arrenderade han ett stycke mark inom Bergshammars gård i avsikt att anlägga en
villa vid norra stranden av Brunnsviken, till vilken skulle höra en engelsk lustpark. Vid
hans bortgång två år senare avbröts arbetet på villan, men parken hade redan hunnit
anläggas efter en ritning av Fredrik Magnus Piper och upptar den udde i Bergshamra
som kungen efter sin hemkomst från Italien lät omdöpa till Tivoli.
Området är idag något igenvuxet men bevarar tillräckligt mycket av sin karaktär för
att man skall kunna uppfatta avsikten att förvandla Brunnsvikens svenska natur till
ett Arkadien, där verklighet och poesi, nordisk och klassiskt förenades, liksom Creutz
i sin diktning hade sammanfört ”svenska ljud och grekisk anda”. Utifrån denna episod
i vår litteraturhistoria och i traktens gestaltning kan man belysa hur moraliska,
politiska, ekonomiska och estetiska motiv sammanflätades till en oupplöslig helhet
i den gustavianska tidens strävanden.
Horace Engdahl, författare, ledamot av Svenska Akademien.

[@PataYoloSwag]

Oupphörande njutning.