Varför förändrades de nordiska språken så mycket? Den yngre fornsvenska perioden.
HTML-код
- Опубликовано: 7 фев 2025
- Äldre fornsvenska är som ett främmande språk för nutida svenskar, och kräver särskilda kunskaper för att förstå.
Varför är språket på 1200-talet så annorlunda från det på 1500-talet?
Under senmedeltiden förändrades språket i norden kraftigt på alla plan, både i ordförråd, grammatik och uttal - så att det mot slutet av perioden blir mer likt dagens svenska, danska och norska.
En viktig detalj att ha i åtanke är att i norrländska och norska dialekter med bevarad kasusböjning, liksom i standardtyska, uttrycks det mest genom adjektiv och bestämd form. Ändelserna i substantiv är ofta väldigt försvagade och det är vanligtvis bara dativ plural som faktiskt återstår som en tydlig ändelse, eller svaga substantiv med olika ändelser.
Det är bara isländska, färöiska, ovansiljanmål och walsertyska som har kvar ordentlig kasusböjning av substantiv i modern tid.
Detta blir dock något av en definitionsfråga eftersom substantiven i de nordiska språken böjs för bestämdhet och dativ i samma ändelse. När man böjer skog - skojjen - skojjôm på umemål uppfattar man det ju inte som att man böjer artikeln. Snarare att dativformen endast används i bestämd form.
Interessant. "Nu lutter jä gå hem" tilsvarer vel nynorsk "no lyt eg gå heim".
@@midtskogen yep. ordet finnes i norsk som du sier.
Vad innebär den högtyska ljudskridningen? Hade varit lättare att följa med för oss som inte kan lika mycket om språk om du förklarade sådana grejer i videon. Videorna är annars så härliga och informativa! Det känns synd när man missar något för att man ej förstår något begrepp
Det är en förändring av konsonanterna i södra tyskland som spred sig en bit norrut.
Kortfattat kan man säga:
t = ts i början av ord och -s- i mitten och slutet, jämför tid/Zeit, bättre/besser
p = pf i början av ord och -f- i mitten och slutet. jämför peppar/Pfeffer, och skepp/Schiff
k = ch mellan och efter vokal. jämfört bok/Buch
d = t, jämför dag/Tag
th = d (spreds även till lågtyska, märk att svenska har th = t istället) thing = Ding
v = b (egentligen frikativt b från början) jämför giva/geben
Standardtyska bygger på dialekter i mellersta tyskland som är som ett mellansteg, och har inte hela utvecklingen som finns
i bland annat Schweiz där även k blir kch i början av ord och b ofta blev p och g blev k.
Bra förklaring, tack!
Interessant og lærerikt! 😊
Platt🇩🇪 har mange ord som i 🇸🇯🇩🇰 som Rundstück/rundstykke (Hochdeutsch: Brötchen): snacken (snakke/tale; 🇩🇪 sprechen); Book (bok; 🇩🇪 Buch); Büchs (bukse; 🇩🇪 Hose).
Detta är förstås en naturlig del av hur språk förändras. Men måste ändå säga att det känns ganska tragiskt hur svenskan, danskan och norskan blev så totalt utjämnade.Vi får väl vara glada att vi fortfarande har isländska som ännu talas.
Thank you for shedding light on the strong similarities between Nordic languages, Low German, and Dutch from the perspective of their historical development. These connections are immediately evident to native speakers from these regions. Equally insightful was your explanation of the rapid evolution of pronunciation, which helps clarify why Dutch and Low German speakers can relatively easily read Nordic languages but struggle to understand them when spoken
It is the same from a Swedish perspective, Dutch is easier to understand in writing than in speech, the vowel systems of the Germanic languages changed a lot during the late middle ages.
For example the word "house" was pronounced /hu:s/ in most languages and then the vowels shifted a lot between them later on making it more different.
Fantastisk kanal!
Att prata dålig svenska blandat med lågtyska ord som invandrade handelsmännen i städerna gjorde blev pga deras status det fina sättet att tala tillslut och det spred sig sedan ut i landet.
Det där med digerdödens betydelse hade jag dock helt missat. Stort tack! Mycket intressant.
Tack 👍🏻
Som tysk med lågtysk bakgrund vill jag här och nu officiellt be om ursäkt. Jag hade faktiskt velat lära mig en svenska som hade mycket mer protogermanska i sig :)
Väldigt intressant video. för min del särskilt ordet "tocken" eftersom det påminner om ordet "töcken" som vi använder ibland inom bondska dialekter i Västerbottens inland. t.ex "Vad e töcken för något?."
På jobbet är min svenska så gott som till 100% engelska låneord och engelsk grammatik. Pratar jag med någon mindre bevandrad i engelska blir språket en enklare variant så alla förstår! Typ: you like? This ok? Big change? Better? Not better?
Jag tycker det är ganska lätt att ana hur handel förenklar språken när folk vill komma överrens för win-win, men inte talar samma språk.
Vad hette "men" på svenska innan lågtyskans inträde?
Vad sa man innan "men" och "alltid"? Jätteintressant!!!
@@ellinoreholmerofficial "än" och "e/ä"
Så vi har alltså bara lagt till ett "m"?
@@ellinoreholmerofficial I stort sett, det kan ju också delvis härledas från en kortform av "medan"
Mä ânnre orł é jäi Låwtôsk pästebårn ;þ
Intressant som vanligt!
Jag har hört att en annan viktig förändring med lågtyskan innebar var att ordföljden ändrades så man började sätta verbet sist i meningen. Detta ska sedan ha varit standard till 17-1800-talet.
Finns det några grammatiska skäl till vilken ordföljd man har? Är det något särskilt skäl till att vi idag har verbet mitt i meningen igen?
@@jakobodelstad7224 verbet sist i meningarna var snarare det äldre i svenska. Finns skrivet om här: journals.lub.lu.se/anf/article/download/18758/17006/45779
Vi säger fortfarande tocken (eller töcken) i Norra Värmland :)
Likaså i Västerbotten. En del av de lånord som tas upp i videon, som sådan, även, dock, desto är ovanliga eller helt okända i de flesta genuina dialekter och är främst skriftspråksord från början.
Har bott i stöllet,,där hade de verkligen en udda dialekt,tog nog ett par månader innan jag fattade vad de sa! Sen flyttade jag till Skåne,blev det nästan samma sak,tog ett tag innan jag lärt mig orden .
I Töcksfors också
Även i många småländska och skånska dialekter
Tocken säger de fortfarande i ångermanlands inland
Texten på slutet var förvånansvärt lättbegriplig.
@@Filip_Wessman 1400-talssvenska är som sagt lite som "felande länken".
Jag förstår en del, men inte riktigt allt. Jätte intressant att höra den uppläst, vilket jag tror gör texten lite mer förståelig
men uttal och dialektala finesser måste vara rätt färgade av den moderne uppläsaren?
@@frilansspion jag valde medvetet ett ganska ålderdomligt uttal för 1400-tal, med bara första steget av vokaldansen (rundning av långt a), men fortfarande kontinentala o och u, samt bevarad kortstavighet i ord som hafva och vinir, och därmed ingen ô-vokal heller. Jag tog med tjockt l för det fanns runt den tiden. Så det hade kunnat vara mycket närmare senare svenska på många vis.
@@tidsdjupet-mr5ud Jag har inga tvivel att du gör allt korrekt på den nivån av detaljer med uttalet, men det måste ju finnas en del aspekter som oundvikligt kommer med från det moderna? Med tanke på alla de dialektala varianter av satsmelodi och uttal som existerar parallellt även i dag?
Hello I am the only English comment currently present. Thank you for your attention :)
Skål!