Om du har en liten kraft på en stor area blir det ett mindre eller större tryck? Om du har en stor kraft på en liten area blir det ett stort tryck eller lite tryck?
Jo för du frågade vid 17:56 hur hög blir pelaren, så jag svarde på det med ;) Jag var inte så tydlig i mitt svar.. :) Men det är så att jag ska ha omprov så jag tackar för dessa videor om tryck, de är SUPER !
p = h * rå * g används då man bara är intresserad av trycket vätskan skapar. p = p0 + * rå * h * g används om man skall beräkna totala trycket vid ett visst djup - om man tar hänsyn att det redan finns ett tryck ovanför vätskan (som alltså trycker på vätskan). Vanligtvis skulle detta vara det normala luftttrycket som blir p0=101300 som alltså adderas till det vätsketrycket för att beräkna totala trycket.
Bra video! Men en sak jag inte förstår är när jag ska använda: p = h * rå * g respektive p = p0 + * rå * h * g? Då p0 är vätsketrycket vid ytan! Tacksam för svar! :)
Väldigt suddigt exempel vid 5.17. 0,1 mm vatten = 1 Pa, säger du. Vad är 0,1 mm vatten? Vatten har väl liksom annat 3 dimensioner. Eller menar du 0,1 mm^2 vatten, med vilken höjd isåfall?
Manny McMad Jag säger inte är 0,1mm = 1Pa utan att 0,1 skapar ett tryck på 1Pa: det jag menar är att vatten med ett "djup" (eller vattenpelares höjd) på 0,1mm utöver trycket 1Pa på underlaget.
En vattenhöjd på 0,1 mm skapar p = 1 Pa. Hur stor volym har vatten med en 'höjd' = 0,1 mm? Nu får jag be om ursäkt för att jag låter dig jobba, men tycker det är intressant och förstår mig inte riktigt på det.
Manny McMad Ska vi se om vi får ordning på detta med hjälp av bara text: 1. Trycket bestäms av p=F/A. Denna kraft utgörs av vattnets tyngd: p=mg/A (ekv 1) 2. Densitet (kallar den för D, hittar inga grekiska bokstäver på telefonen): D=m/V där V=basytan x höjden, dvs V=Ah. Alltså är D=m/Ah och vi kan lösa ut m: m=DAh (ekv 2). 3. Ekv 1 & 2 ger: p=DAhg/A=Dhg. Vi ser alltså att arean dyker upp både i täljare och nämnare och kan strykas. Sätter vi in värden får vi p=1000 x 0,0001 x 9,82 ~ 1Pa.
p=h*rå*g anger bara det tryck en vätska skapar vid en viss nivå då man har h meter vätska ovanför. Vill man ta hänsyn att det redan finns ett tryck ovanför vätskan (ex normalt lufttryck) får man addera det till det tryck vätskan ger (det du gör med p0 i din formel). Exempel: Du har en behållare med 2 m olja (900kg/m3) överst och sedan 3 m vatten. Hur stort blir trycket längst ner i vattnet om vi tar hänsyn till normala lufttrycket (101300 Pa) ? p=101300 + 2*900*9,82 + 3*998*9,82 = 148000 Pa
Fint, tack så mycket, perfekt repetition innan provet!
frågan är om Oceangate hade sett denna innan de åkte ner i havet..
hej!
Jag undrar vad svaret blev på din Övningsfråga i slutet.
Jag fick fram att höjden blev 1,3 m och det blev 760 mmHg.
Stämmer detta?
Om du har en liten kraft på en stor area blir det ett mindre eller större tryck?
Om du har en stor kraft på en liten area blir det ett stort tryck eller lite tryck?
Blir det 0.75 meter?
Jo för du frågade vid 17:56 hur hög blir pelaren, så jag svarde på det med ;) Jag var inte så tydlig i mitt svar.. :)
Men det är så att jag ska ha omprov så jag tackar för dessa videor om tryck, de är SUPER !
p = h * rå * g används då man bara är intresserad av trycket vätskan skapar.
p = p0 + * rå * h * g används om man skall beräkna totala trycket vid ett visst djup - om man tar hänsyn att det redan finns ett tryck ovanför vätskan (som alltså trycker på vätskan). Vanligtvis skulle detta vara det normala luftttrycket som blir p0=101300 som alltså adderas till det vätsketrycket för att beräkna totala trycket.
Om du har en stor kraft på en liten area så blir det ett stort tryck
Men om du har en liten kraft på en stor area blir det väl mindre tryck?
Bra video! Men en sak jag inte förstår är när jag ska använda: p = h * rå * g respektive p = p0 + * rå * h * g? Då p0 är vätsketrycket vid ytan!
Tacksam för svar! :)
Vad är skillnaden och när ska jag använda den första respektive den andra formeln *
760 mmHg stämmer! (Förstod inte riktigt vad 1,3 m skulle vara för något).
Beror Av...
Varför har jag sett bond filmen...
Väldigt suddigt exempel vid 5.17.
0,1 mm vatten = 1 Pa, säger du. Vad är 0,1 mm vatten? Vatten har väl liksom annat 3 dimensioner. Eller menar du 0,1 mm^2 vatten, med vilken höjd isåfall?
Manny McMad Jag säger inte är 0,1mm = 1Pa utan att 0,1 skapar ett tryck på 1Pa: det jag menar är att vatten med ett "djup" (eller vattenpelares höjd) på 0,1mm utöver trycket 1Pa på underlaget.
Men det framgår inte på hur stor Area. Eller ska man anta att det är på en M^2, då?
Fast mitt resonemang känns orimligt.
En vattenhöjd på 0,1 mm skapar p = 1 Pa. Hur stor volym har vatten med en 'höjd' = 0,1 mm? Nu får jag be om ursäkt för att jag låter dig jobba, men tycker det är intressant och förstår mig inte riktigt på det.
Manny McMad Ska vi se om vi får ordning på detta med hjälp av bara text:
1. Trycket bestäms av p=F/A. Denna kraft utgörs av vattnets tyngd: p=mg/A (ekv 1)
2. Densitet (kallar den för D, hittar inga grekiska bokstäver på telefonen): D=m/V där V=basytan x höjden, dvs V=Ah. Alltså är D=m/Ah och vi kan lösa ut m: m=DAh (ekv 2).
3. Ekv 1 & 2 ger: p=DAhg/A=Dhg.
Vi ser alltså att arean dyker upp både i täljare och nämnare och kan strykas. Sätter vi in värden får vi
p=1000 x 0,0001 x 9,82 ~ 1Pa.
vid 17:56 säger du hur hög är pelaren så jag skrev det bara som svar :)
p=h*rå*g anger bara det tryck en vätska skapar vid en viss nivå då man har h meter vätska ovanför. Vill man ta hänsyn att det redan finns ett tryck ovanför vätskan (ex normalt lufttryck) får man addera det till det tryck vätskan ger (det du gör med p0 i din formel).
Exempel: Du har en behållare med 2 m olja (900kg/m3) överst och sedan 3 m vatten. Hur stort blir trycket längst ner i vattnet om vi tar hänsyn till normala lufttrycket (101300 Pa) ?
p=101300 + 2*900*9,82 + 3*998*9,82 = 148000 Pa
Var enkelt i början men sen men din pirog o barometer.... förstod ingenting ))