programmet bara la av när de pratade om henne , så man fick aldrig reda hur det gick efter hon tog en överdos igen . undrar om det finns nånstans o få reda på fortsättning .
Jag tror att jag har hittat Zuzana på nätet, om det är hon så ser det positivt ut. Hoppas verkligen att det är hon och är full av beundran om hon lyckats ta sig ur missbruk o elände. Wow vilken styrka
Var? Hur? Du googlade hennes namn eller? FB? Minns att jag såg henne på tv när jag var liten, och att jag alltid kom ihåg henne. Blev såklart jättestarkt berörd redan då. Den där scenen i cellen. Sen såg jag henne typ 10 år senare igen och blev påmind. Och nu var det samma sak igen. Hon verkar så intelligent och typ känslomässigt välutvecklad, inte vad man förväntar sig av någon i aktivt, tungt missbruk. Pervitin som hon säger att hon använder när dom träffar henne igen är ju amfetamin. Pervitin var väl det tyska märket som Hitler använde och som dom tyska soldaterna fick för att kunna kriga flera dygn i sträck vid behov. Har jag för mig. Bara hennes svar på frågan där i cellen när dom frågade om dom kunde göra något för henne. Hon bad inte om något materiellt eller något som hon var i direkt behov av där och då, typ pengar eller cigaretter, kläder, eller whatever. Hon ville ha besök på barnhemmet. Det säger något. Jag har också använt samma droger btw. Såg henne före allt det, och nu efteråt. Vore fantastiskt att se att hon har det bra idag. Ska testa detektiva lite på google. Är så väldigt sällsynt med lyckliga slut för tunga missbrukare. Ett tänkvärt faktum i ämnet: Sverige har förövrigt i många år haft högst dödlighets-statistik för våra heroinister av alla OECD-länder. (EU). I Sverige har man som heroinist sämst chans att överleva ett opiatmissbruk. Våra heroinister dör. Inte för att vi har starkare droger eller är vinterdeprimerade nordbor, det har helt och hållet med politik att göra, saker som går att förändra. Beatrice Ask kommenterade det hela med "I Sverige har vi moral!" när hon var folkhälsominister. Och det har varit såhär länge, Estland och Sverige turades länge om om att ligga etta på listan. Vill man se EU´s aktuella statistik kan man googla "European Drug Report 2023" Om man tittar på det rent kallt ekonomiskt så är det jättemycket billigare att husera hemlösa, medicinera opiatberoende med subutex och metadon, erbjuda sprutbytesprogram i kommunerna och andra former av harm-reduction än det är att ha folk på gatorna och i kriminalitet. Det är inte marginellt billigare utan mångfallt mindre kostsamt. Så i praktiken betalar skattebetalarna extra för att upprättahålla den här "moralen" som Beatrice pratade om, som går ut på att staten statuerar exempel och visar att "nehejnej, rena nålar kan ni glömma, vill ni knarka så får ni skylla er själva när ni blir sjuka!". I Sverige kan man ju inte köpa nålar lagligt någonstans alls heller, i Finland t.ex kan man gå in på vilket apotek som helst om man är myndig och köpa nålar och pumpar. Men inte här. I Malmö har det funnits sprutbytesprogram länge, sen 80-talet tror jag. I Stockholm öppnade det först 2013, på prov. Jag vet inte ens om det har blivit permanent än idag, på "min tid" var det fortfarande under "prov-status" fast det förlänges hela tiden och hängde i luften. Moderaterna i Stockholm jobbade väldigt aktivt och intensivt med att få det nedstängt. Tror inte att det kommer hända nu då det hunnit komma forskning och fördelerna för Stockholm går inte att förneka, dvs dom ekonomiska fördelarna och de humanitära, de moraliska fördelerna vet jag ingenting om. Hm.. Jag googlade nu och sen 2017 bestämmer visst regionerna själva om huruvida dom vill erbjuda sprututbytesprogram eller ej, så idag finns det visst i 17 av landets 21 regioner. Fantastiskt! Metadon/subutexprogram byggs också ut. Men motviljan och okunskapen är fortfarande stark. Vi ligger fortfarande typ sämst till i hela Europa när det gäller överlevnad, är väl en ganska viktig måttstock.
I Danmark finns det ett fenomen som uppstått med svenska "flyktingar" som vallfärdar till Köpenhamn och lever på gatorna bäst dom kan där. En del av dom har tillåme lämnat sina liv med lägenheter i Sverige och bara dragit, för att man känner att man inte kan leva kvar i sin hemstad och sitt hemland för att man har utvecklat ett beroende till opiater och upplever att man inte klarar av att bo kvar längre för att man blir så motarbetad. Man lever hellre som hemlös i ett annat land än bor kvar i sin hemstad. Så kommunpolitikerna i Köpenhamn är jätteilskna på oss. Det finns en kort dokumentär här på youtube om fenomet med "drog-flyktingar". I Köpenhamn har dom bl.a så kallade "Fixerum" som är öppna 24/7 och bemannade med sjuksköterskor dit man kan gå och antingen själva ta sin drog eller om man behöver kan man också få hjälp av en sjuksköterska som gör det korrekt och hygieniskt riktigt och efter intag får man sitta kvar 30 minuter där inne under uppsikt av personalen som är där. Dom har funnits länge och dom två rum som finns får ungefär 200.000 enskilda besök per år. Trots det hade man 0 dödsfall från överdoser de första 5 åren. Trots bokstavligt talat miljontals injektioner av kokain, heroin, amfetamin och alla tänkbara cocktails. Det låter ju helt otänkbart för oss svenskar, men det är bara sanningen. Vill man veta mer så kan man googla "Fixerum" eller "H17" som ett av dom heter så kan man även se statistik direkt från dom. Anledningen till att så många dör i Sverige är ju att man måste gömma sig vid intag. Låsa in sig på en toalett eller gå ut i nån skog eller gömma sig i en tvättstuga. Man kan inte säga till en annan vuxen människa "du, jag ska göra en riskabel sak, kan du titta till mig om fem minuter eller tio och bara se efter så att jag andas är du snäll? Jag är lite orolig." Det går ju inte, och även om det kanske skulle fungera i vissa fall så vågar man ju inte fråga alls eftersom risken då är stor att polisen istället dyker upp. Så istället gömmer man sig eller låser in sig, och blir en pinne till i den sorgliga statistiken. Hade man istället varit dansk så hade ens liv varit värt något, trots att man är hemlös, smutsig och beroende. Där är man värd att bli till-tittad och räddad om det går snett, men på den här sidan om bron har vi moral istället för kärlek och sunda värderingar. Sanningen är ju att människor med opiatberoende är fullt kapabla att jobba, ha körkort, familjeliv, betala skatt och vara produktiva och delaktiga medborgare. I Kanada har man underhållsbehandling med heroin i injektionsform, det fungerar likadant som metadon-programmen. Man får gå till mottagningen ett par-tre gånger per dag och får sin läkarförskrivna spruta heroin som man får ta där på mottagningen under övervakning, och visar man att man sköter sig och om man har ett ordnat liv i övrigt med bostad och arbete så får man efter ett tag hämta ut sin medicin på apoteket istället. Precis som metadonprogramen så har heroin-mottagningen visat på strålande resultat över tid. En stor del av patienterna är i arbetslivet och klarar sig själva, dom har fått tillbaka sina familjer, har helt slutat med kriminalitet (och prostitution), och lever fullt normala välfungerande liv som vilka människor som helst. Bara att dom behöver ta sin medicin några gånger per dag, men det finns det många som behöver, är inte konstigare än att vara diabetiker egentligen. (Vill man veta mer om kliniken i Kanada finns det flera korta och långa dokus här på youtube om man söker på "Heroin Clinic Canada". T,ex finns det ett inslag som heter Controversial Clinic Gives Heroin to Addicts.
Så svensken bild av narkomanen som utmärglad, smutsig med stripigt hår och urusel hygien, svarta nävar och stickande lukt av ammoniak och urin, haltandes med kropps-skador påväg till malmskillnadsgatan för att sälja sex och våran uppfattning om hur kvinnorna är så avstängda av drogerna att dom inte känner något alls när deras kroppar blir utnyttjade för pengar och att heroinet gör personen så tom inuti att den inte längre känner något behov för mat, kärlek, vatten, trygghet. Heroinisten kan inte sköta sin hygien och bryr sig inte om det. Drogen blir det enda som betyder något och därför äter dom inte, därför är det ok för dom att sälja sina kroppar, dom bryr sig inte om att sköta sin hygien, borsta tänderna, kamma håret. Så stark är drogen, den tar över allt mänskligt och betyder allt för dom, ingenting annat betyder något längre, dom kan sälja sin egen morsa för att få tag i nästa fix. Så tänker dom allra flesta, 99% skulle jag vilja påstå. Fast om det skulle jag vilja vända det hela och säga att det är personen som tror på detta som är "så påverkad av drogen att den tar över allt mänskligt inuti människan". Man tror på en illusion om heroin som man har blivit lärd att tro, och man blundar för det man annars inte skulle klara av att se. Faktumet att tjejerna som säljer sig har precis lika mycket känslor som alla andra tjejer. Och att dom hemlösa heroinisterna jättegärna vill duscha, äta, byta kläder, jobba, bo, osv. Det är inte drogen som skapar all misären vi ser omkring den. Det är VI. Samhället. Som vill ha det så. Vi vill straffa dessa människor och vi vill ha dom på gatan ute i vinternatten, vi väljer det. Heroin gör inte en människa oduschad, oduschad blir man av brist på tillgång till dusch. I Sverige är drägligt liv en mänsklig rättighet, enligt lag. Det gäller alla. Man ska som svensk medborgare ha rätt till en dräglig lägstanivå, oavsett hur man lever sitt liv. "Drägligt liv" är visserligen en lite luddig term som kan tolkas lite hur som helst men definition av ett drägligt liv är väl ungefär att man ska ha rätt till ett hem, mat för dagen, sjukvård och möjligheter att ta hand om sig själv, dvs sin hygien, sin hälsa och sitt liv, även att ha ett arbete och social trygghet hör till detta. Det är egentligen ingenting att diskutera ens, vi har skrivit på FN´s konvention angående mänskliga rättigheter och där finns inget utrymme för kompromisser. Det är även inskrivet i socialtjänstlagen. Det bör inte finnas något utrymme alls där, lag är lag. I det här fallet är inte alla lika inför lagen dock. Tyvärr. Sverige är ganska duktiga på jämställdhet och människors lika värde i allmänhet. Men när det gäller mänskliga rättigheter, som ska gälla för alla människor, så är inte alla längre lika. Tillhör du en viss grupp förtjänar du att frysa ihjäl ute i vinternatten (det händer varje vinter i Stockholm) eller dö ensam på en toalett. Tillhör du den gruppen så vet du så väl att Sverige kan hjälpa dig, Sverige skulle spara enorma belopp på att hjälpa dig, men Sveriges behov av och vilja att straffa dig och statuera exempel är värd alla extra miljoner per år. Det är tyvärr så det är. Förlåt för mycket text, förstår om man inte orkar läsa allt :-). Tycker bara att det är en så viktig fråga, och det pratas aldrig om det överhuvudtaget. Personligen tycker jag att det är den viktigaste och mest akuta frågan vi har i Sverige överhuvudtaget idag, det är människoliv som är priset här. Varje år förlorar mammor sina unga söner och döttrar, barn förlorar sina mammor och pappor, det är riktigt människor bakom statistiken. Vi har resurserna, forskningen och metoderna finns, förändring ÄR möjlig. Jag tror att okunskap är en stor faktor här. Vi har fortfarande unga svenska tjejer som prostituerar sig för att finansiera ett beroende, än idag. Och det är inget annat än en stor tragedi och ett misslyckande. Jag hoppas att förändringen kommer snart och att lidandet kan få minska till slut. Det onödiga lidandet.
Någon som vet hur det är med Zuzanas liv och hur hon har det nu? Usch hoppas den stackars själen har ett bättre liv och är drog fri och har det bra nu 👃
@@hangemhigh7069 Fan vad man skäms över hur obildade svenska folket är idag. Skam. 2006 fanns bromsmediciner. Det fanns 96 också. Går finfint att leva ett helt liv med HIV idag. Men det vet förstås inte du.
programmet bara la av när de pratade om henne , så man fick aldrig reda hur det gick efter hon tog en överdos igen . undrar om det finns nånstans o få reda på fortsättning .
Jag tror att jag har hittat Zuzana på nätet, om det är hon så ser det positivt ut. Hoppas verkligen att det är hon och är full av beundran om hon lyckats ta sig ur missbruk o elände. Wow vilken styrka
Var? Hur? Du googlade hennes namn eller? FB?
Minns att jag såg henne på tv när jag var liten, och att jag alltid kom ihåg henne. Blev såklart jättestarkt berörd redan då. Den där scenen i cellen. Sen såg jag henne typ 10 år senare igen och blev påmind. Och nu var det samma sak igen.
Hon verkar så intelligent och typ känslomässigt välutvecklad, inte vad man förväntar sig av någon i aktivt, tungt missbruk. Pervitin som hon säger att hon använder när dom träffar henne igen är ju amfetamin. Pervitin var väl det tyska märket som Hitler använde och som dom tyska soldaterna fick för att kunna kriga flera dygn i sträck vid behov. Har jag för mig.
Bara hennes svar på frågan där i cellen när dom frågade om dom kunde göra något för henne. Hon bad inte om något materiellt eller något som hon var i direkt behov av där och då, typ pengar eller cigaretter, kläder, eller whatever. Hon ville ha besök på barnhemmet. Det säger något.
Jag har också använt samma droger btw. Såg henne före allt det, och nu efteråt. Vore fantastiskt att se att hon har det bra idag. Ska testa detektiva lite på google. Är så väldigt sällsynt med lyckliga slut för tunga missbrukare.
Ett tänkvärt faktum i ämnet:
Sverige har förövrigt i många år haft högst dödlighets-statistik för våra heroinister av alla OECD-länder. (EU). I Sverige har man som heroinist sämst chans att överleva ett opiatmissbruk. Våra heroinister dör. Inte för att vi har starkare droger eller är vinterdeprimerade nordbor, det har helt och hållet med politik att göra, saker som går att förändra. Beatrice Ask kommenterade det hela med "I Sverige har vi moral!" när hon var folkhälsominister. Och det har varit såhär länge, Estland och Sverige turades länge om om att ligga etta på listan. Vill man se EU´s aktuella statistik kan man googla "European Drug Report 2023"
Om man tittar på det rent kallt ekonomiskt så är det jättemycket billigare att husera hemlösa, medicinera opiatberoende med subutex och metadon, erbjuda sprutbytesprogram i kommunerna och andra former av harm-reduction än det är att ha folk på gatorna och i kriminalitet. Det är inte marginellt billigare utan mångfallt mindre kostsamt. Så i praktiken betalar skattebetalarna extra för att upprättahålla den här "moralen" som Beatrice pratade om, som går ut på att staten statuerar exempel och visar att "nehejnej, rena nålar kan ni glömma, vill ni knarka så får ni skylla er själva när ni blir sjuka!". I Sverige kan man ju inte köpa nålar lagligt någonstans alls heller, i Finland t.ex kan man gå in på vilket apotek som helst om man är myndig och köpa nålar och pumpar. Men inte här. I Malmö har det funnits sprutbytesprogram länge, sen 80-talet tror jag. I Stockholm öppnade det först 2013, på prov. Jag vet inte ens om det har blivit permanent än idag, på "min tid" var det fortfarande under "prov-status" fast det förlänges hela tiden och hängde i luften. Moderaterna i Stockholm jobbade väldigt aktivt och intensivt med att få det nedstängt. Tror inte att det kommer hända nu då det hunnit komma forskning och fördelerna för Stockholm går inte att förneka, dvs dom ekonomiska fördelarna och de humanitära, de moraliska fördelerna vet jag ingenting om. Hm.. Jag googlade nu och sen 2017 bestämmer visst regionerna själva om huruvida dom vill erbjuda sprututbytesprogram eller ej, så idag finns det visst i 17 av landets 21 regioner. Fantastiskt!
Metadon/subutexprogram byggs också ut. Men motviljan och okunskapen är fortfarande stark. Vi ligger fortfarande typ sämst till i hela Europa när det gäller överlevnad, är väl en ganska viktig måttstock.
I Danmark finns det ett fenomen som uppstått med svenska "flyktingar" som vallfärdar till Köpenhamn och lever på gatorna bäst dom kan där. En del av dom har tillåme lämnat sina liv med lägenheter i Sverige och bara dragit, för att man känner att man inte kan leva kvar i sin hemstad och sitt hemland för att man har utvecklat ett beroende till opiater och upplever att man inte klarar av att bo kvar längre för att man blir så motarbetad. Man lever hellre som hemlös i ett annat land än bor kvar i sin hemstad. Så kommunpolitikerna i Köpenhamn är jätteilskna på oss. Det finns en kort dokumentär här på youtube om fenomet med "drog-flyktingar".
I Köpenhamn har dom bl.a så kallade "Fixerum" som är öppna 24/7 och bemannade med sjuksköterskor dit man kan gå och antingen själva ta sin drog eller om man behöver kan man också få hjälp av en sjuksköterska som gör det korrekt och hygieniskt riktigt och efter intag får man sitta kvar 30 minuter där inne under uppsikt av personalen som är där. Dom har funnits länge och dom två rum som finns får ungefär 200.000 enskilda besök per år. Trots det hade man 0 dödsfall från överdoser de första 5 åren. Trots bokstavligt talat miljontals injektioner av kokain, heroin, amfetamin och alla tänkbara cocktails. Det låter ju helt otänkbart för oss svenskar, men det är bara sanningen. Vill man veta mer så kan man googla "Fixerum" eller "H17" som ett av dom heter så kan man även se statistik direkt från dom.
Anledningen till att så många dör i Sverige är ju att man måste gömma sig vid intag. Låsa in sig på en toalett eller gå ut i nån skog eller gömma sig i en tvättstuga. Man kan inte säga till en annan vuxen människa "du, jag ska göra en riskabel sak, kan du titta till mig om fem minuter eller tio och bara se efter så att jag andas är du snäll? Jag är lite orolig." Det går ju inte, och även om det kanske skulle fungera i vissa fall så vågar man ju inte fråga alls eftersom risken då är stor att polisen istället dyker upp. Så istället gömmer man sig eller låser in sig, och blir en pinne till i den sorgliga statistiken. Hade man istället varit dansk så hade ens liv varit värt något, trots att man är hemlös, smutsig och beroende. Där är man värd att bli till-tittad och räddad om det går snett, men på den här sidan om bron har vi moral istället för kärlek och sunda värderingar.
Sanningen är ju att människor med opiatberoende är fullt kapabla att jobba, ha körkort, familjeliv, betala skatt och vara produktiva och delaktiga medborgare. I Kanada har man underhållsbehandling med heroin i injektionsform, det fungerar likadant som metadon-programmen. Man får gå till mottagningen ett par-tre gånger per dag och får sin läkarförskrivna spruta heroin som man får ta där på mottagningen under övervakning, och visar man att man sköter sig och om man har ett ordnat liv i övrigt med bostad och arbete så får man efter ett tag hämta ut sin medicin på apoteket istället.
Precis som metadonprogramen så har heroin-mottagningen visat på strålande resultat över tid. En stor del av patienterna är i arbetslivet och klarar sig själva, dom har fått tillbaka sina familjer, har helt slutat med kriminalitet (och prostitution), och lever fullt normala välfungerande liv som vilka människor som helst. Bara att dom behöver ta sin medicin några gånger per dag, men det finns det många som behöver, är inte konstigare än att vara diabetiker egentligen. (Vill man veta mer om kliniken i Kanada finns det flera korta och långa dokus här på youtube om man söker på "Heroin Clinic Canada". T,ex finns det ett inslag som heter Controversial Clinic Gives Heroin to Addicts.
Så svensken bild av narkomanen som utmärglad, smutsig med stripigt hår och urusel hygien, svarta nävar och stickande lukt av ammoniak och urin, haltandes med kropps-skador påväg till malmskillnadsgatan för att sälja sex och våran uppfattning om hur kvinnorna är så avstängda av drogerna att dom inte känner något alls när deras kroppar blir utnyttjade för pengar och att heroinet gör personen så tom inuti att den inte längre känner något behov för mat, kärlek, vatten, trygghet. Heroinisten kan inte sköta sin hygien och bryr sig inte om det. Drogen blir det enda som betyder något och därför äter dom inte, därför är det ok för dom att sälja sina kroppar, dom bryr sig inte om att sköta sin hygien, borsta tänderna, kamma håret. Så stark är drogen, den tar över allt mänskligt och betyder allt för dom, ingenting annat betyder något längre, dom kan sälja sin egen morsa för att få tag i nästa fix.
Så tänker dom allra flesta, 99% skulle jag vilja påstå.
Fast om det skulle jag vilja vända det hela och säga att det är personen som tror på detta som är "så påverkad av drogen att den tar över allt mänskligt inuti människan". Man tror på en illusion om heroin som man har blivit lärd att tro, och man blundar för det man annars inte skulle klara av att se. Faktumet att tjejerna som säljer sig har precis lika mycket känslor som alla andra tjejer. Och att dom hemlösa heroinisterna jättegärna vill duscha, äta, byta kläder, jobba, bo, osv.
Det är inte drogen som skapar all misären vi ser omkring den. Det är VI. Samhället. Som vill ha det så. Vi vill straffa dessa människor och vi vill ha dom på gatan ute i vinternatten, vi väljer det. Heroin gör inte en människa oduschad, oduschad blir man av brist på tillgång till dusch. I Sverige är drägligt liv en mänsklig rättighet, enligt lag. Det gäller alla. Man ska som svensk medborgare ha rätt till en dräglig lägstanivå, oavsett hur man lever sitt liv. "Drägligt liv" är visserligen en lite luddig term som kan tolkas lite hur som helst men definition av ett drägligt liv är väl ungefär att man ska ha rätt till ett hem, mat för dagen, sjukvård och möjligheter att ta hand om sig själv, dvs sin hygien, sin hälsa och sitt liv, även att ha ett arbete och social trygghet hör till detta. Det är egentligen ingenting att diskutera ens, vi har skrivit på FN´s konvention angående mänskliga rättigheter och där finns inget utrymme för kompromisser. Det är även inskrivet i socialtjänstlagen. Det bör inte finnas något utrymme alls där, lag är lag.
I det här fallet är inte alla lika inför lagen dock. Tyvärr. Sverige är ganska duktiga på jämställdhet och människors lika värde i allmänhet. Men när det gäller mänskliga rättigheter, som ska gälla för alla människor, så är inte alla längre lika. Tillhör du en viss grupp förtjänar du att frysa ihjäl ute i vinternatten (det händer varje vinter i Stockholm) eller dö ensam på en toalett. Tillhör du den gruppen så vet du så väl att Sverige kan hjälpa dig, Sverige skulle spara enorma belopp på att hjälpa dig, men Sveriges behov av och vilja att straffa dig och statuera exempel är värd alla extra miljoner per år. Det är tyvärr så det är.
Förlåt för mycket text, förstår om man inte orkar läsa allt :-). Tycker bara att det är en så viktig fråga, och det pratas aldrig om det överhuvudtaget. Personligen tycker jag att det är den viktigaste och mest akuta frågan vi har i Sverige överhuvudtaget idag, det är människoliv som är priset här. Varje år förlorar mammor sina unga söner och döttrar, barn förlorar sina mammor och pappor, det är riktigt människor bakom statistiken. Vi har resurserna, forskningen och metoderna finns, förändring ÄR möjlig. Jag tror att okunskap är en stor faktor här.
Vi har fortfarande unga svenska tjejer som prostituerar sig för att finansiera ett beroende, än idag. Och det är inget annat än en stor tragedi och ett misslyckande. Jag hoppas att förändringen kommer snart och att lidandet kan få minska till slut. Det onödiga lidandet.
Vad jände med zuzzanna. Ljudet försvann på slutet. 😢
Jag skulle vilja veta om Åke vad han hette i efternamn och någon kan skriva här
😢😮
Hoppas hon lever o har ett bra liv nu
Hon lever gott på pengarna vet du.
Hemskt
Någon som vet hur det är med Zuzanas liv och hur hon har det nu? Usch hoppas den stackars själen har ett bättre liv och är drog fri och har det bra nu 👃
Jag har för mig att hon dog.
Man såg ju att Zuzanna hade HIV 100% död idag av AIDS!😢
Ciggen med hockeyfrillan får jag ej skriva vad jag tycker om!
@@hangemhigh7069 Fan vad man skäms över hur obildade svenska folket är idag. Skam. 2006 fanns bromsmediciner. Det fanns 96 också. Går finfint att leva ett helt liv med HIV idag. Men det vet förstås inte du.
❤
Åke vilken gammal galt.