Många bäckar små
HTML-код
- Опубликовано: 16 июл 2024
- En film om visionärt naturvårdsarbete. Sportfiskarna presenterar tillsammans med Freewater Pictures filmen Många bäckar små. Följ med på en inspirerande resa till Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner i Hälsingland.
Åh. Blir så glad att se detta. Fantastiskt arbete detta. Liksom arbetet med gäddfabriker och andra liknande åtgärder.
Otroligt fint att se! Bra insatser, bra film, bra framtid :)
Riktigt kul att ni har gjort det möjligt för öring lax ål och andra fiskar att ta sig upp i ån igen
Freewater picture, grym produktion som alltid.
Pro tip: you can watch movies at Flixzone. Me and my gf have been using it for watching all kinds of movies these days.
@Lennon Cyrus Yea, I've been watching on Flixzone for since november myself =)
Fantastisk film! Hoppas att Halmstads kommun ser filmen och tar efter.
Grymt jobbat! Det är alltid lika fascinerande att se och höra det genuina intresset ni har. Lyssnar man på John, Joel och Tobias prata förstår man intresset dem har.
helt otroligt bra jobbat ni har verkligen lyckats
Så jävla snyggt! Kolla gärna in våra filmer ! ☺️
Jävlar vad bra!
Inspirerande.
Meget godt arbeid i feltet og ikke minst meget god produksjon av informasjonsvideo om hva som MÅ gjøres mange andre steder. Takk!
Varför inte översätta det viktigaste i dialogen till engelska. Tror många andra länder finner det intressant.
Det finns fiskevårdare över hela världen och att de inte snöat in på att skapa grunda strömmar för lek o småfisk kan bero på någonting..
Dom har en helhetsbild av öringens ekosystem...
Att man i sverige skapar elfiskeanpassade områden som medger bättre elfiskeresultat i rapporterna men inte gynar den större stationära öringen är sorgligt.
Var är djuphålorna för större stationär fisk...
Beautiful video! I wish I could understand something. Do you think you could add English subtitles?
Kan man göra påvärkan i dalälven?
Omg fick rysningar i hela kroppen när jag såg att det var en video från sportfiskarna
Kolt
Toppen
Hur ska man gå tillväga om man vill jobba med detta när man är vuxen? Går själv i 8.an nu så undrar vilket gymnasium man ska välja?
tror vissa gymnasium runt om i sverige erbjuder fiskevårdsutbildningar, men framförallt har du forshagaakademin
Du kommer inte så långt via Forshagaakademin vad de gäller fiskevård. Såvida dom inte har öppnat någon ny inriktning sedan jag gick där. Däremot behöver du troligen läsa på högskola till biolog. Vet att dom som jobbar med fiskevård i min kommun Mönsterås kommun, har läst på linneuniversitetet.
Ja som Jacob skriver nedan så är den rätta vägen att läsa biologi/ekologi på högskola. Även ingenjör kompletterat med biologi om du vill jobba med dammutrivningar, fiskvägar etc. Fiskevårdsgymnasierna är bra men alltså högskola/universitet som öppnar för att jobba proffesionellt med fiske/vattenvård. Engagera dig i fiskevården i närmsta fiskeklubb för att redan nu få praktisk erfarenhet. Kör hårt och lycka till! //Nisse, Sportfiskarna.
Du kommer att lära dig mycket fiskevård på naturbruksgymnasiet i Önnestad, bra är att läsa Naturvetenskap så att du ser till att du har behörighet till de program du vill läsa på högskola universitet. Men som flera andra sagt så kommer det viktigaste efter gymnasiet. Jag rekommenderar att utbilda dig till biolog eller naturvårdsingenjör. Och framförallt när du gör dina examensarbete master och kandidat är det viktigt att jobba med det du vill arbeta med sen. Till exempel samarbeta med Sportfiskarna och göra något fiskevårdsarbete.
Jag är civilingenjör inom Miljö- och Vatten och jobbar med just sådana här saker. Utrivning av dammar, tekniska fiskvägar, omlöp, biotopvård etc. Jag läste naturvetenskapligt på gymnasiet och gick sen en ingenjörsutbildning i uppsala, gjorde examensarbete tillsammans med Sportfiskarna och på den vägen är det!
Mycket
Varför röstar man ner detta?. Helt obegripligt.
English subs please!
Vid 22:12 visar man stenpälsen i form av monokultur, jättetråkigt....
1:06 Utveckla gärna det där med att ålen försvinner! Den ål som finns här har väl inte`ens fötts här. All ål föds väl på ett och samma ställe i världen? Eller är jag helt ute å cyklar nu?
Nej, det är helt korrekt. Alla föds i Sargassohavet, sedan simmar de och förs med havsströmmar till ”hemmasjön”. Där lever de nästan hela sitt liv tills de simmar till Sargasso för att para sig och sedan dö.
Kan ålen däremot inte ta sig till eller från Sargasso så är det kört.
De ska ju ta sig från och tillbaka till sina hemmavatten.
@@ulfkassander4842 Jo men är den hotad bara för det?
Men ståndplatser för större stationär öring hur ser man på det...
Storsten i en monokultur skapad av svenska bottenrestaurerare mycket likt ett kalhygges monokultur !
Lite mer variation nyansering i ståndplatsskapandet, tack !
Hej Max!
Det är klart att det är viktigt med bra ståndplatser för större fisk t.ex. stora block i djupare partier eller nedfallna träd.
Problemet med våra älvar är att dom är extremt rensade och strömsträckor med stor variation i å-fåran är dom mest högproduktiva ur rekryteringssynpunkt samt att det är en bristvara på många ställen. Jag provfiskar själv väldigt mycket och det är tydligt att dom bästa sträckorna med yngel är sträckor med grus, större sten, block och död ved. Kolla elfiskeregistret, där kan du se tätheter samt bottensubstrat.
Jag ser inga problem i att "maxxa" vissa sträckor för att säkra yngeltillgången samtidigt som vi aldrig kommer kunna restaurera hela vattendrag med större block och där med kommer det alltid finnas djupare partier för större fisk. Samt att det på sikt skapas djupare partier runt större sten när vattnet har fått gräva om sträckorna.
Så hur vi ser på ståndplatser för större fisk? Det är givet att det ska finnas och det skapas allt som oftast naturligt samt att det alltid kommer finnas djupare partier i ett vattendrag.
Har du något bra exempel på rensade å-fåror utan variation med bra rekrytering samt gott om 1-2+ öringar?
Ha det fint,
John Kärki
Jag upplever inte att stor fisk ofta uppehåller sig runt stor sten eller nedfallna träd i djupare partier. Denna stenfanatism gör mig orolig det är inte sten o andra större formationer som är lösningen.
Jag har själv elfiskeutbildning men ringa erfarenhet av det men har levt med elfiskeregistret länge. Under en period av det senare 90talet (tror jag det var), då så trodde jag att elfiskeregistret hängde ihop med bra öringvatten. Däremot har jag fiskat naturlig öring i flertalet länder och ifrån skåne till ovan polcirkeln i skandinaviska bergskedjan. Ett fiskespö är mer mångfacetterat och fungerar i fler typer av biotoper än elfiskeutrustningen så den erfarenheten är mer värdefull i mina ögon. Elfiskeresultat som finns i elfiskeregistret visar inte på ifall du har ett bra öringvatten med diversitet i beståndet.
Hur elfisket bedrivs och resultaten summeras och därefter åtgärderna utförs är enligt min mening felaktigt. Svenska sk. forskare tror sig ha hela bilden men så fungerar det inte.
Det finns grymma öringvatten med biotoper som ni "utbildade" fasar över där det är snittvikter på 1,5-2kg på öring. I vissa sådana vatten finns knappt uppväxtområden med en majoritet av habitat som passar större fisk. Det ser inte ett dugg ut som i era fiskevårdsböcker där de svenska villfarelserna lärs ut....
Att säga att det alltid kommer att finnas djupare partier i ett vattendrag är som att jämföra äpplen med ananas. Ja i de flesta fall finns djupa partier men är de av rätt karaktär ! Kan säga att Ibland är inte de djupa partierna av intresse som habitat då bör man se till att optimera strömpartierna,... Då går det inte att åtgärda med en monokultur i form av en likformig stenpäls i forspartierna(precis som i filmen=monokultur)...
Det man aldrig gör är anpassar restaureringarnas utformning till vilka andra växt o djurarter man har i vattnet..
Svensk fiskevård behöver nog ett lyft av folk med erfarenhet och kreativt tänkande inte bara högkolepoäng :)
Hej.
Man kan ju vrida och vända på allt men man bör skilja på ett par saker. Till och börja med är det skillnad på områden med bra rekrytering och bra "fiskeställen" där flugan får rätt drift och man har möjligheten att fånga en 1,5-2 kilos öring. Det är ju inte så konstigt att om det är färre uppväxtplatser för fisken de första åren så blir det färre individer men istället större individer.
Sen bör man skilja på vattendrag som är kustmynnande och viktiga ur fiskar med havsvandrande cykel med andra vatten som har andra "behov".
Jag har läst lite annat du skriver på nätet och kritiserar den svenska fiskevården och jag fortsätter gärna diskussionen med dig men på mail eller så bjuder jag gärna på en fika någon dag. Tror verkligen att vi kommer ha intressanta diskussioner, jag menar fisk och fiskevård är ju livet! :) Hör gärna av dig. John.karki@sportfiskarna.se
/ John Kärki, utan ett enda högskolepoäng innanför rocken, men oräkneligt antal timmar vid olika vattendrag i Sverige.
@@johnkarki2227 Jag såg svaret först nu och jag är tyvärr flera negativa erfarenheter rikare vad det beträffar svensk fiskevård..
Nu har jag ett exempel där Erik Degerman(Ingemar Näslund) och Anders Gull ( Fisketeknik ) via Gävleborgs länsstyrelse Karl Gullberg.
Där de tillsammans havererat Harrbeståndet på flera platser i Gysinges forspartier med just denna vansinniga stenonani.
Åtgärderna är helt absurt illa utförda men de följer gängse svensk praxis ?
Fiskevårdarna har nästan slagit ut Harren i Nationalparken till fördel Lax o Havsöring. Detta är helt sjukt då ingen av de senare nämnda har några riktiga förutsättningar att klara sig i Nedre Dalälven med sina 4st kraftverk med jättedammar fulla av predatorer.
De har följt råd givna av Degerman till Karl Gullberg eller så har utövarna influerats direkt av Degermans sista utgåva av Fysisk restaurering av akvatiska miljöer...
Jag tar gärna en diskussion i ämnet framför en brasa vid Gysinges forspartier !