Fantastiskt bra jobbat! Jag följde er alla via hemsidor och excelark. Jag älskar dina videos, du lyckas verkligen fånga det fantastiska med ultralöpning. Problemen som uppstår, och hur man vänder och vrider för att försöka lösa dem. Så dyker nästa problem upp osv osv 🙂. Du får med tankarna och känslorna på ett så otroligt bra sätt. Så stort tack för alla videos. De är inspirerande.
Åh vad glad jag blir av att höra (läsa) din kommentar. Det ger ju till och börja med bränsle att fortsätta mitt lilla vloggande under loppen, men också så roligt att det tycks som att känslorna kommer fram. För de är ju en sådan viktig del av ultran. Närheten till känslor av alla möjliga slag, utan att man kan kontrollera dem - och det är skönt, och stort. Det är som jag sagt tidigare mitt "why".
Haha. Nä, kanske inte så mycket svordomar, men rätt mycket gnäll. Kände ett tag att jag kanske drog ner stämningen, så fick skärpa till mig. Men samtidigt var det en sällsynt radda besvärligheter som dök upp. Fick ju stor revanschlust med förhoppning om en något mer "smooth ride".
Tack tack. Ja, kanske lite onödigt dramatiskt. Hade hoppats på en lite mer "smooth ride". Här var det ett smatterband av trubbel. Och jag delar din mening om slutscenen. För mig säger den så mycket om vad ultra handlar om, vilket jag försöker få fram i ord i efterföljande klipp men som kanske inte hörs. Det kommer från efterspelet till VXO i våras när jag någon vecka efter loppet snackade av mig med Tobbe Gyllebring. Jag fann mig då säga att det härliga med ultra är att man kommer så nära sin känslor och på ett okontrollerat sätt kastas mellan höga berg och djupa dalar. Och närheten till känslorna är härlig. Precis så var det i den kramen. Helt okontrollerat brast det och det var bara skönt.
Tack tack. Ja, hyfsad fight denna gång, hade brutit vid hälften om det inte vore för laget och sammanhanget. Kul att kuta ihop med de andra. Jo, det blir säkert någon Backyard nästa år. Har dock just nu ingen aning om vilken. Möjligen Winterbay, behändigt att kunna åka taxi hem när det är klart (logistiken kan annars bli ett litet problem...). Ska du själv köra något?
@ Det förstår jag, mycket roligare och lättare med ett lag som hejar på varandra. Kanske ska köra winterbay men har inte bestämt mig då de krockar med jobb och sömn. Men blir nog att köra PRB i Växjö under semestern:)
Tack tack. Alvedon (och koffein-tabletter som ju också är lite smärtlindrande). No no på NSAIDs-läkemedel, även om jag faktiskt vid något tillfälle hade lite Ipren-gel eller vad det var. Se gärna de här filmen om varför anti-inflammatoriska läkemedel inte är bra i samband med dessa övningar: ruclips.net/video/gnxucw1rymA/видео.html
Ja, det var en naturlig fråga. Saken är den att dessa lag-VM anordnas om så kallade satellit-VM, vilket innebär att alla länder springer i sina hemländer. Starten är dock gemensam vilket gynnar europa som för starta mitt på dagen. Banorna och förhållandena skiljer sig ju också åt, så det blir inte helt rättvist, men man har överseende med detta då formatet har många andra fördelar. Vartannat år går VM på Lazarus Lakes hemmaplan i USA och då är bara runt 100 personer mer, så det här omfamnar betydligt fler löpare.
Fantastiskt bra jobbat! Jag följde er alla via hemsidor och excelark.
Jag älskar dina videos, du lyckas verkligen fånga det fantastiska med ultralöpning. Problemen som uppstår, och hur man vänder och vrider för att försöka lösa dem. Så dyker nästa problem upp osv osv 🙂. Du får med tankarna och känslorna på ett så otroligt bra sätt. Så stort tack för alla videos. De är inspirerande.
Åh vad glad jag blir av att höra (läsa) din kommentar. Det ger ju till och börja med bränsle att fortsätta mitt lilla vloggande under loppen, men också så roligt att det tycks som att känslorna kommer fram. För de är ju en sådan viktig del av ultran. Närheten till känslor av alla möjliga slag, utan att man kan kontrollera dem - och det är skönt, och stort. Det är som jag sagt tidigare mitt "why".
Otroligt starkt och imponerande. Riktigt kul att följa dina äventyr i spåren!
Tack tack. Ja, av någon outgrundlig anledning så blir det "äventyr" trots att man siktar in sig på en "smooth ride". Men nästa gång...
Tack för ännu en fantastisk film ❤
Och då säger jag; Tack för att du tittar♥️. Då blir det lättare att fortsätta.
UNDERBART! vilken resa!
Inte många svordomar och endå klarade du 42 varv, de var ju helt jävla suveränt!
Haha. Nä, kanske inte så mycket svordomar, men rätt mycket gnäll. Kände ett tag att jag kanske drog ner stämningen, så fick skärpa till mig. Men samtidigt var det en sällsynt radda besvärligheter som dök upp. Fick ju stor revanschlust med förhoppning om en något mer "smooth ride".
Grymt löp och grym video som vanligt Magnus! Inspirerande!
Tack tack. Bland det roligaste är just om man kan inspirera. Då blir det fler filmer :)
Va grym du är Magnus!! 🙂
Tack tack. Med laget och de runt om klarar man mer av vad man tror (dock inte lika mycket som jag hoppades på, men så är det ibland).
Vilken super bra vlogg och vilken grym krigare du är👍💪🤗
Tack tack. Det är ju lite terapi att filma under loppen, så extra roligt om det också uppskattas. Ger ju förutsättningar att jag fortsätter... 😀
Fantastiskt ! Vilken dramatik du bjöd på. Älskade slutscenen med långa kramen ! Hälsan går alltid först 😊
Tack tack. Ja, kanske lite onödigt dramatiskt. Hade hoppats på en lite mer "smooth ride". Här var det ett smatterband av trubbel. Och jag delar din mening om slutscenen. För mig säger den så mycket om vad ultra handlar om, vilket jag försöker få fram i ord i efterföljande klipp men som kanske inte hörs. Det kommer från efterspelet till VXO i våras när jag någon vecka efter loppet snackade av mig med Tobbe Gyllebring. Jag fann mig då säga att det härliga med ultra är att man kommer så nära sin känslor och på ett okontrollerat sätt kastas mellan höga berg och djupa dalar. Och närheten till känslorna är härlig. Precis så var det i den kramen. Helt okontrollerat brast det och det var bara skönt.
starkt jobbat Magnus!
Tack tack. Fick "slita lite"... Det var ingen lätt resan denna gång.
Snyggt sprunget och bra jobbat! Väldigt kul och spännande att följa dig och alla andra när ni sprang! Ska du köra något mer Backyard-lopp nästa år:)?
Tack tack. Ja, hyfsad fight denna gång, hade brutit vid hälften om det inte vore för laget och sammanhanget. Kul att kuta ihop med de andra.
Jo, det blir säkert någon Backyard nästa år. Har dock just nu ingen aning om vilken. Möjligen Winterbay, behändigt att kunna åka taxi hem när det är klart (logistiken kan annars bli ett litet problem...). Ska du själv köra något?
@ Det förstår jag, mycket roligare och lättare med ett lag som hejar på varandra. Kanske ska köra winterbay men har inte bestämt mig då de krockar med jobb och sömn. Men blir nog att köra PRB i Växjö under semestern:)
Bra kämpat!! Vill värktabletter använder du?
Tack tack. Alvedon (och koffein-tabletter som ju också är lite smärtlindrande). No no på NSAIDs-läkemedel, även om jag faktiskt vid något tillfälle hade lite Ipren-gel eller vad det var. Se gärna de här filmen om varför anti-inflammatoriska läkemedel inte är bra i samband med dessa övningar: ruclips.net/video/gnxucw1rymA/видео.html
Starkt! Vart var de andra länderna i detta VM? Såg bara Sverige.
Ja, det var en naturlig fråga. Saken är den att dessa lag-VM anordnas om så kallade satellit-VM, vilket innebär att alla länder springer i sina hemländer. Starten är dock gemensam vilket gynnar europa som för starta mitt på dagen. Banorna och förhållandena skiljer sig ju också åt, så det blir inte helt rättvist, men man har överseende med detta då formatet har många andra fördelar. Vartannat år går VM på Lazarus Lakes hemmaplan i USA och då är bara runt 100 personer mer, så det här omfamnar betydligt fler löpare.