Ritamäki Finnskogen Värmland Sverige

Поделиться
HTML-код
  • Опубликовано: 10 сен 2024
  • Finngården Ritamäki är en av Sveriges bäst bevarade och den sista finngård i Sverige som bebotts och brukats på traditionellt vis. Gården övergavs 1964 då syskonen Beda och Henning Jansson flyttade till vårdhemmet i Torsby.
    Händelsen markerade slutet på en över 300-årig epok som inleddes i slutet av 1500-talet då de första svedjebrukande finnarna sökte sig över Östersjön för att bosätta sig i obefolkade skogsområden i mellansverige.
    Bosättningen vid Ritamäki är inte lika gammal men det har med säkerhet bott finnättlingar på platsen sedan slutet på 1700-talet. Den nuvarande gården är den andra vid Ritamäki och byggdes på 1840-talet av Olof Jansson, farfar till de sista brukarna Beda och Henning.
    Gården består av boningshuset, ladugård, loge, rökbastu med vedbod, stolpbod, jordkällare och en hölada. Boningshuset består tre rum. Förutom själva rökstugan där rökugnen är placerad finns det också två mindre kammare varav den ena använts som kök. Gården blev aldrig moderniserad med elektricitet eller indraget vatten utan har hela tiden värmts med rökugnen och maten har lagats på vedspisen i kökskammaren. Detta, tillsammans med det faktum att inredningen är den samma som när gården övergavs 1964, gör det möjligt att få en inblick i ett sedan länge försvunnet sätt att bo och leva.
    Gården är byggnadsminne och skyddet omfattar alla byggnader på gården. Även naturen kring Ritamäki är intressant och gårdens slåtterängar är avsatta som naturreservat för att bevara slåtterberoende växter som till exempel fältgentiana.
    Ritamäki (Ritaberg på svenska) ligger 1 kilometer från norska gränsen.
    För att komma till gården krävs en promenad genom skogen. Efter någon kilometer öppnar sig den täta skogen och gården dyker upp i sydsluttningen, omgiven av slåttermark med små åkerlappar insprängda är och där. På plats är det svårt att tro att det vid 1900-talets början inte var längre än en dryg kilometer till handelsboden i Lomstorp och att det fanns folkskola i Ormhöjden knappa fem kilometer från Ritamäki.
    Från kyrkan i Lekvattnet följer man den kraftigt stigande vägen mot sydväst ca 6 kilometer varifrån en enskild väg leder västerut mot Lomstorp.
    Framme vid den nordligaste spetsen av sjön Lomsen leder en gångstig rakt norrut 2 kilometer genom skogen upp till gården.
    När man kommer fram avtecknar sig mot himmelen de grå byggnaderna: rökstugan, fähuset, logen, stolpboden och bastun.
    Rökstugan påminner om den i Kvarntorp, men är mindre och saknar svenskstugan.
    Stugan är av den mindre typen med bara en stor rökstuga och en liten kåve med spis av vanlig modell.
    Rökstugan domineras av den stora rökugnen, där vid eldning röken vällde fram ur ugnsöppningen och
    samlade sig under taket för att vid behov släppas ut genom en öppning i taket.
    Märkligt är att ugnen eldades på detta sätt ännu till den sista ägaren avflyttning 1964.
    I övrigt upptas stugan av några få möbler av äldre typ.
    Moderna inslag som vattenledning och elektricitet m m saknas helt.
    Även de övriga byggnaderna på tomten är så gott som helt orörda och innehåller gamla husgeråd och redskap.
    Samtliga byggnader är uppförda i obehandlat timmer.
    Ritamäki ger därför en unik och märklig bild av en finngård sådan den tett sig lite varstans i den värmländska finnbygden i gången tid
    Ritamäki är den bäst bevarade finngården i Värmland.
    Den ligger på en höjd i en öppning i skogen, och denna placering med röjd skogsmark kring gården var typisk för den finska bebyggelsen.
    Ritamäki a old farm build by Finns around 1700. Ritamäki was the latest inhabited Finnfarm in Sweden, the lastest pepole moved 1964. The uniqe house ("Smokehouse") is left.
    (källa lekvattnet)

Комментарии • 3

  • @asplundlars
    @asplundlars 12 лет назад +2

    Vackert i Värmland

  • @joannebull599
    @joannebull599 10 лет назад

    A very beautiful and atmospheric old farmstead, I visited several times , when I lived on the Norwegian side of finnskogen , in the late 1980's .
    ( Balagombo gubben, Patrick Lord, fra Lovhaugen go Oxford )