Roligt att du också nämnde dom östsvenska målen, vi glöms ofta bort väldigt fort när det gäller svenskan. Många tror att vi är finländare med finska som modersmål men som försökt lära sig svenska fastän svenska är vårt modersmål. Många gamla ord och uttal lever kvar här (speciellt i österbotten). Tack för en intressant video!
Själv har jag faktiskt en anmoder som bodde i Pyttis (Pyhtää) nära ryska gränsen. När hon var 15 år gammal hade hon pigplats hos en officersfamilj (von Kræmer). Under lilla ofreden (hattarnas ryska krig) blev hon emellertid tvungen att fly undan den annalkande ryssen. Därför hamnade hon med sina arbetsgivare (von Kraemer) i Jämtland. Alltså: Tack vare ryssen kom jag sedermera till världen! 🙏🏻
För kanske 19 år sedan var jag på en resa till Wasa och umgicks med finlandssvenskar. Då insåg jag att de faktiskt var SVENSKAR och att deras svenska var betydligt svenskare än jag någonsin hört här i Sverige... Mycket vackert. ♥
Min familj kommer från Mollösund på Orust. Till och med enligt den mest konservativa definitionen på skillnaden mellan språk och dialekt hade man här ett eget språk, mollbu, fram till och med min farmors generation. Hon dog på 1990-talet. Mollbu är framförallt en blandning av norska och svenska, men med starka inslag av danska, färöiska, skotska, nederländska och lågtyska. Man fiskade på Nordsjön och eftersom vattnet inte landet fram till mitten på 1900-talets mitt var det viktigaste mediet för transport till omvärlden, hade man in på 1900-talet mer kontakt med till exempel Lerwick på de skotska Shetlandsöarna än med Stockholm. I mollbu förekommer diftonger och triftonger, fenomen som jag skulle betrakta som utdöda i dagens svenska. Man säger "kua" och "bua" (för "kon" och "boden") precis som på norska. "Wej" (med "w" uttalat som på engelska men "j:et" starkare och konsonantiskt eller åtminstone semivokalt i motsats till engelskans diftong) betyder "väg". "Vraue" ("aue" som triftong eller "au" som diftong följt av vokalen "e") betyder en liten grynna som ibland syns ovanför vattnet och ibland ligger osynlig precis under (till exempel på grund av tidvattnet, vilket jag skulle tro är mer uttalat på Västkusten än i någon annan del av landet). Motsvarighet till vraue finns inte på svenska. Motsvarigheter till denna typ av "litet" språk, alltså ett språk som talas av en mycket liten befolkning, finns till exempel i Afrika samt i små latinska språk, som occitanska, baleariska och milanesiska. Mollbu är nog olyckligtvis idag helt utdött.
@@zvidanyatvetski8081 Det är för att det inte är ett efterforskat ämne. Min farmors generation var den sista som talade det som modersmål skulle jag säga, även om min pappa också talade det. När jag var nere på Mollösund på 1980-talet som barn förstod jag helt enkelt inte var min farmors granne, Rune, sa, vilket inte var så konstigt eftersom han inte bara pratade en annan dialekt utan ett annat språk. Min pappa brukade översätta, men jag tyckte att konversera med Rune var så emotionellt jobbigt att jag undvek honom (jag har Aspbergers syndrom vilket kan förklara detta). Om du råkar ha vägarna förbi Mollösund kan du titta in på hembygdsmuséet så kanske de har någon information. Jag tror de bara har öppet på sommaren, sannolikt bara halva juni, hela juli och halva augusti.
Läste under ett besök på Vasamuseet att man hade dålig koll på hur svenska lät på 1600-talet, och jag kunde knappt tro det var sant. Väldigt kul att denna video hamnade i min feed.
För att det fanns ett otal dialekter och ingen rikssvenska!? Så hur det lät berodde på vem som sa vad och vart dom kom ifrån. Skillnaderna är ju stora idag mellan t:ex värmländska och skånska men då var den milsvid.
En person som aktivt använder hv-ljud till vardags är den amerikanska språkhistorikern Jackson Crawford, doktor i fornnordiska. Han finns här på youtube och ger en bra inblick i hur vi pratade i Norden på medeltiden.
Intressant om just den där insikten att de h-ljud (som idag försvunnit) faktiskt uttalades och särskilt att de kan liknas till de som man hör i engelska i USA där de uttalat "what" som "hhwhat"
På några av öarna här på västkusten uttalas ord som innan 1906 stavades med hv fortfarande som wh på engelska. På vissa ställen uttalas också rikssvenskt v som nutida engelskt w. Mycket gamla fiskare i Göteborgs skärgård uttalar t.ex. Vinga 'Winga'.
Jo, men före de stora nationaliseringarna av språk. Det är mer troligt att det i jämtländskans fall har att göra med traditionellt fornnordiskt uttal än att Danmark medvetet skulle ha försökt införa danskt uttal i sina provinser.
Väldigt intressant sammandrag! Olika talesätt och dialekter är mycket intressantta, jag är själv från Helsingfors och vi talar på ett visst sätt här jämfört med mina föräldrar som kommer fron Lovisa trakten, dialekter är väldigt intressanta! Samt skillnaden mellan Rikssvenska och Finlandsvenka är på många sätt stor men endå inte så stor.
Sant. Jag som värmlänning har hört så mycket olika dialekter i bara Värmland å vissa går knappt att förstå. Ibland är norska lättare än nordvärmländska så jag undrar hur folk kommunicerarde förr med bredare dialekter😅
I norra Värmland ”hugger” de av orden också. Som ät för att äta men det uttalas mer som äät. Eller tjööt för att tjata osv. I ställen som grums säger man åte för ätit dessutom så de finns fortfarande skillnader idag. Jag önska dialekter kunde få vara med mer i TV å medier. De är så få med unik dialekter som blir kända (förutom skåningar)
@@Adelwapen04 Jag var en tid elevstöd i första klass i Lysviks skola. Alla eleverna fick sitta ensamma med mig och läsa vilken bok de ville. En flicka minns jag särskilt. Hon satt och läste tydligt och långsamt Pojken. Och. Flick-an. Går. På. Stigen. med överdrivet riksmål. Vid sidan fanns en bild som hon pekade på, och på rent mål sa: "Tett! Ho har e myr på hö-öv." Fröken var mycket noga. Man läser på svenska men pratar på mål. Jag hade inga problem att förstå. Efter några år på platsen och ganska intensivt umgänge med lokal bonde vande man sig. Vi byggde en liten geodesisk dome på hans mark och det blev lite plankrester kvar. Jag ringde för och fråga och hör mig själv säga: "Hass ere! Du-u... hass gär vi med desse lang betan?"
intressant video. Jag bor i Skara och har har vanligt folk fortfarande väldigt stark dialekt så vissa av dessa konstiga utal lätt inte så konstigt för mig
Kommer från Lidköping och håller med! Min farmor säger fortfarande, tillsammans med farsan, kôrka till kyrkan, stoĺa till stol, Kollt till kallt osv. Kållandsöskan är stark på vår "sia schläckta" och hoppas det håller i sig
Jag tycker att namnen Gustav och Gösta är ett bra exempel på vad som diskuteras i videon. För svenskar på 1500, 1600, och kanske till och med 1700-talet var detta egentligen samma namn. Där Gösta var det mer talspråkliga och mer i samklang med hur det svenska språket utvecklades. Just för att Gustav var ett kunganamn bevarades Gustav som en mer formell version, men om någon hette Gustav, så sa sa man ofta "Gösta".
It's going over the differences in grammar and pronunciation between modern Swedish and 18th century Swedish. I'm not sure it would be interesting to an English speaker who isn't familiar with the modern standard and dialectal pronunciations and conjugations of words.
@@Lemonadee771 Im no more an english speaker than you. And I fail to see the difference between comparing early modern swedish and modern modern swedish, and proto germanic and old norse.
Apropå pluraländelse på verb så används det än i Västerbotten när man vill understryka sin dialektala särprägel. ”Itten, bån! Itten dell je må iill. Hä jer je väl unt.” (Ät, barn! Är tills ni mår illa. Det är er väl unt.” Eller bara ” kommen nu och äten!”
Vi från skåneland dvs Blekinge, Skåne och Halland talade danska vid denna tid. Fortfarande i dag så blandar vi gärna in danska ord och uttryck i vårt dagliga språk.
"W", skilt från "v" finns kvar till en del i dialekten där jag växte upp (Västerbotten). Noterade när jag bodde på olika platser i länet hur orden och uttrycken var desamma, men vokalerna ofta varierade. Pratade inte dialekt själv, med utsocknes mamma, men bodde i vyri och fyri (varit och farit) -området 😄
Det finns i alla fall en video där en man läser upp en svensk text från 1400-talet, som kanske kan vara av intresse för den som inte redan sett den. Den heter nåt i stil med "Old Swedish: Languages of the world".
Jag har en fråga om vart jag kan hitta källor för fonologin hos den äldre svenskan? Har försökt att hitta uttalet på en psalm från 1640-talet ("Frögda tigh tu christi brudh"), men har haft svårt att hitta någon källa på nätet kring hur den psalmen skulle ha uttallats när den översattes från Danskan.
Skönt att man pratar en ganska bred dialekt till vardags. Det tar ju hundra år att få fram det man vill om man ska artikulera varenda ord. Men man får ju anpassa sig efter situationen.
Store forskjeller på bygd og by må vite. Da jeg først besøkte min mormor etter hun flyttet til sitt barndomshjem sør i trøndelag, levde hennes nabo Lars enda. Kom i snakk med gubben, og måtte helt resignert bare jatte med. "Joda, jaha, såpass ja..." Ikke stort mer enn ti år siden. Til tross for at jeg er vokst opp med trøndersk i heimen, og mener jeg forstår 99% av nordiske dialekter.
Jag tror du kanske underskattar hur mycket engelskan har förändrats sedan 1600-talet och hur olika dialekterna på de brittiska öarna var innan de började standardiseras av inflytande från utbredd användning av tryckta texter och etermedier. Sök RUclips efter IRISH FARMER'S STRONG ACCENT IN COUNTY KERRY IRELAND - MISSING SHEEP om du vill utmana din engelska hörförståelse. :)
Modus, ja det har gått med en rasande fart utvecklingen. Ett citat kommer man osökt att tänka på från modstrilogin. Hafver och Swänska, var det ett "H" med i stavningen även.
Stj- som uttal för sk(j)- finns fortfarande i Rättviksmålet, kanske fler i fler dalmål (det har jag inte koll på). Öppna ä- och ö-ljud före r har i Rättviksmålet i många fall förskjutits ännu mer, till â och å (bârg för berg, smår för smör, t ex), något jag även minns från hur många gotlänningar pratade, när jag en tid bodde på ön.
Väldigt intressant :) Om jag vill läsa på lite mer om detta vart rekommenderar du mig att börja? Vilka källor i form av böcker eller annat? Pillar på en historisk roman och funderar på att till viss del återskapa lite av den tidens svenska i karaktärernas dialoger.
Jag är född och uppväxt i södra Småland och det finns många människor som fortfarande uttalar "kyrka" som "körka" här men även i nordöstra Skåne runt örkened socken. 3:05
Har länge önskat en video om just detta! Enda sedan jag läste Karolinska Krigares Dagböcker har jag funderat kring skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk. Drömmen vore att få höra en text uppläst eller dialog på den tidens svenska. Men finns kanske ingen som egentligen kan det till den grad det skulle kräva.
Vi gör olika. Om vi var där heter den. Nystartad och jobbar mycket med ljudläggning med mål att placera lyssnarna ”i” historiska händelser. Vi brukar skräddarsy avsnitten utifrån gästen. Diskuterar gärna vidare via mejl 😊
Jag undrar när dentala fricativor (th-ljud) försvann ur svenskan? Skulle även vara intressant att veta hur folk på 1500-talet (Gustav Vasas tid) uttalade svenska?
Som jag rekommenderade i en annan kommentar finns det åtminstone en video där en svensk text från 1400-talet läses upp. Gustav Vasa föddes ju i slutet av 1400-talet så bör inte vara allt för långt ifrån, om än inte exakt såklart. Söker man på "Old Swedish languages of the world" hittar man den.
@@-RXB- Fortfarande i slutet av 1800-talet var ju dialekterna mera "extrema" än idag. Jag är ganska väl förtrogen med dialekten i Blekinge (utan att själv vara bleking) och dialekten i norra Bohuslän (utan att själv vara bohuslänning). När jag läste om svensk stenhuggeriindustri så berättades det att den brytvärda, sprickfria graniten i Blekinge så småningom blev alltmer svårfunnen, så att verksamheten drogs igång i Bohuslän istället. Detta i slutet av 1800-talet alltså. Eftersom det vid den tidpunkten inte fanns någon utbredd tradition av stenhuggeri i Bohuslän så tog direktörerna med sig ett gäng blekingska stenhuggare upp till Bohuslän, så att man kom igång med verksamheten. Tanken var väl också att dessa blekingar skulle lära upp unga män från lokalbefolkningen i yrket. Min spontana reflektion vid denna information var denna: Hur bar sig dessa blekingar åt när dom t ex skulle handla mat i den lokala livsmedelsaffären? Lämnade dom över en handskriven lapp med vad dom ville ha till handlaren? Muntlig kommunikation var väl knappast att tänka på. Eller hade dom en medföljande tolk? Och hur gick egentligen undervisningen till när dessa blekingar skulle lära ut stenhuggeriets ädla konst till traktens ungdom?
Hör väl inte till videon så sett men typ off topic: En vän sa till mig att västgötskan inte kan bestämma sig för vilket R man ska uttala så vi säger nästan alltid ett grovt r i början av ett ord men ett enkelt r i mitten av det om vi ens uttalar det alls xD Undrar vad det kan bero på...? Hursom haver, sjukt intressant video!
Bellman varierade mellan att faktiskt använda pluralisformerna på verben, och strunta i det vid behov, vilket märks på versen, vilket antyder att det å ena sidan var norm, och å andra att man inte var en niding om man sket i't.
"som hon wardt talad..." Det ser ut som tyskan (under den tiden). En passiv som wardt konstruierat med "wardt". Och det grammatiska genus bestämmer pronomen...
@@kellymcbright5456 I stort sett ja, det fanns en vacklan mellan två- och tregenus i olika stilnivåer i svenskt skriftspråk under yngre nysvensk tid men det blir inte utbrett i talspråk förrän en bra bit in på 1900-talet. De flesta svenskar runt 1900 kallade dörren och boken för "hon" och månen och rågen för "han".
@@tidsdjupet-mr5ud Imponerande... Det är det jag försöker förklara eleverna under tykslektionen. Visste inte att deras föräldrar pratade som detta. Och olika böjningar som "äst" - vilken tid var det att de försvann?
Jag tycker att en intressant observation mellan svenskan och engelskan, är hur lättfattligt engelskt skriftspråk är för en svensk, jämfört med svenska under samma tid. Skriftspråket verkar vara rätt oförändrat, och jag kan utan större bekymmer begripa en engelsk text från 1700-talet. Om jag ska tolka en svensk text från samma tid hade jag inte lyckats särskilt bra... Har alltid tyckt att det är intressant.
@ Jag tror du missförstår. Engelskan var mycket tidigare med att upprätta skriv- och stavregler och grammatik. Jag finner inte engelskan omodern, gör du?
@@ludde1300 Det jag försökte peka på, på ett lite lustigt sätt, är att skillnaden mellan språken vad gäller förståelse och läshastighet av en 1700-talstext, huvudsaklingen beror på att stavningen i engelska inte har uppdaterats för att följa uttalsförändringar. Om de flesta engelska ord bytt stavning de senaste tre hundra åren, såsom är fallet med de flesta svenska, hade ju 1700-tals engelska blivit mycket mer trögläst för en ovan modern läsare.
Gissar jag rätt om jag tror att de sydsvenska landskapen fortsatt talade en dialekt starkt influerad av danskan? Det känns som att det vore upplagt för stor språkförbistring om man bara reste mellan Skåne och Stockholm på den tiden, eller att olika förband skulle ha svårt att förstå varandra i armén. Tur att befäl och övriga adliga personer ofta talade franska och tyska.
Mycket intressant. I nordnorska har ”v” i ”hv” blivit till ett hårt ”k”, så att man numera säger ”kval” för ”val” (”hval”), ”ka” för ”vad” (”hvad”), osv.
Absolutt. "Kæm" for hvem, "kosn" for hvordan... "koffer" for hvorfor. Min familie kommer fra Nord-Troms. Jeg er oppvokst sør for Oslo med mer Oslo-mål. Men her sies det f.eks. fortsatt "åssen" (hvorfor). Så... Mange varianter i Skandinavia.
Det skedde egentligen inte någon sådan språkförändring i och med Sveriges erövring av Skåne. Visst började man skriva och läsa på svenska, men allmogen fortsatte att tala samma skånska dialekt. Det är först senare som man börjat tala mera "rikssvenskt", på samma vis som dialekterna nötts ned på andra håll i landet.
Det har folk sagt i varenda generation, säkert sen vi började prata. Det är helt enkelt oundvikligt att språk förändras med tiden. Måste även tillägga att det är lite lustigt att du klagar på dagens språkbruk med en mening som inte är grammatiskt korrekt. Det ska vara "vårt vackra språk", och så avslutar man meningar med en punkt, eller tre punkter (ellips) om meningen är oavslutad, men aldrig med två.
Många ord stavades förr på vissa sätt för att texten skulle se vacker ut. En del moderna ord är säkerligen kvarlevor av det, men en del ord stavas säkerligen på ett visst sätt för att det var så det uttalades förr. Jag tänker särskilt nu på alla de ord som stavas med g men uttalas j.
@@bjornf8518 Om vi utgår ifrån hur stavningen ser ut idag motsvarar den i stort sett hur uttalet var på 1300-talet. Detta var ännu mer fallet innan 1906 års stavningsreform. Man uttalade då t.ex. alltid r som tungspets-r, som finlandssvenskarna gör än idag, alltid g och k som hårda, v uttalades i de flesta fall som nutida engelskt w. U uttalades som o i 'stor' och 'rott' och o uttalades som å. I ord som 'sova' har man ännu kvar det gamla uttalet. Dekorativ stavning var främst något som förekom på 1600-talet och början av 1700-talet.
![Seungmin "그렇게, 천천히, 우리(As we are)" | [Stray Kids : SKZ-PLAYER]](http://i.ytimg.com/vi/kAzmhLHePqU/mqdefault.jpg)
Roligt att du också nämnde dom östsvenska målen, vi glöms ofta bort väldigt fort när det gäller svenskan. Många tror att vi är finländare med finska som modersmål men som försökt lära sig svenska fastän svenska är vårt modersmål. Många gamla ord och uttal lever kvar här (speciellt i österbotten). Tack för en intressant video!
Nejdå vi glömmer inte bort ert sätt att prata svenska. Jag tror att många, som mig, upplever det som ett fint sätt att prata svenska.
Jag tror att du har rätt - många svenskar vet inte ens att Finland under mycket lång tid var en del av riket.
Själv har jag faktiskt en anmoder som bodde i Pyttis (Pyhtää) nära ryska gränsen.
När hon var 15 år gammal hade hon pigplats hos en officersfamilj (von Kræmer).
Under lilla ofreden (hattarnas ryska krig) blev hon emellertid tvungen att fly undan den annalkande ryssen.
Därför hamnade hon med sina arbetsgivare (von Kraemer) i Jämtland.
Alltså: Tack vare ryssen kom jag sedermera till världen! 🙏🏻
För kanske 19 år sedan var jag på en resa till Wasa och umgicks med finlandssvenskar. Då insåg jag att de faktiskt var SVENSKAR och att deras svenska var betydligt svenskare än jag någonsin hört här i Sverige... Mycket vackert. ♥
De är dolda skatter bland alla sätt att prata svenska. Mycket vackert. / En smålänning.
Det här är sjukt intressant! Jag kan alldeles för lite om mitt eget språk.
Väldigt intressant och kul att höra om det äldre svenska språket. Mycket av det vill jag lyssna till, men skulle säkert ha svårt att förstå.
Jeg er nordmann men jeg kan virkelig sette pris på litt content som det her! Det føles litt mer nært enn mange andre lignende ting på RUclips.
Är det bokmål eller nynorsk du talar?
@@Adam-dd5fx bokmål!
Min familj kommer från Mollösund på Orust. Till och med enligt den mest konservativa definitionen på skillnaden mellan språk och dialekt hade man här ett eget språk, mollbu, fram till och med min farmors generation. Hon dog på 1990-talet. Mollbu är framförallt en blandning av norska och svenska, men med starka inslag av danska, färöiska, skotska, nederländska och lågtyska. Man fiskade på Nordsjön och eftersom vattnet inte landet fram till mitten på 1900-talets mitt var det viktigaste mediet för transport till omvärlden, hade man in på 1900-talet mer kontakt med till exempel Lerwick på de skotska Shetlandsöarna än med Stockholm. I mollbu förekommer diftonger och triftonger, fenomen som jag skulle betrakta som utdöda i dagens svenska. Man säger "kua" och "bua" (för "kon" och "boden") precis som på norska. "Wej" (med "w" uttalat som på engelska men "j:et" starkare och konsonantiskt eller åtminstone semivokalt i motsats till engelskans diftong) betyder "väg". "Vraue" ("aue" som triftong eller "au" som diftong följt av vokalen "e") betyder en liten grynna som ibland syns ovanför vattnet och ibland ligger osynlig precis under (till exempel på grund av tidvattnet, vilket jag skulle tro är mer uttalat på Västkusten än i någon annan del av landet). Motsvarighet till vraue finns inte på svenska. Motsvarigheter till denna typ av "litet" språk, alltså ett språk som talas av en mycket liten befolkning, finns till exempel i Afrika samt i små latinska språk, som occitanska, baleariska och milanesiska. Mollbu är nog olyckligtvis idag helt utdött.
Jag hade så oerhört gärna läst med om detta! Har googlat runt men inte hittat någon info om det
@@zvidanyatvetski8081 Det är för att det inte är ett efterforskat ämne. Min farmors generation var den sista som talade det som modersmål skulle jag säga, även om min pappa också talade det. När jag var nere på Mollösund på 1980-talet som barn förstod jag helt enkelt inte var min farmors granne, Rune, sa, vilket inte var så konstigt eftersom han inte bara pratade en annan dialekt utan ett annat språk. Min pappa brukade översätta, men jag tyckte att konversera med Rune var så emotionellt jobbigt att jag undvek honom (jag har Aspbergers syndrom vilket kan förklara detta). Om du råkar ha vägarna förbi Mollösund kan du titta in på hembygdsmuséet så kanske de har någon information. Jag tror de bara har öppet på sommaren, sannolikt bara halva juni, hela juli och halva augusti.
Superintressant! Tack så mycket!
Läste under ett besök på Vasamuseet att man hade dålig koll på hur svenska lät på 1600-talet, och jag kunde knappt tro det var sant. Väldigt kul att denna video hamnade i min feed.
För att det fanns ett otal dialekter och ingen rikssvenska!? Så hur det lät berodde på vem som sa vad och vart dom kom ifrån. Skillnaderna är ju stora idag mellan t:ex värmländska och skånska men då var den milsvid.
Fantastisk kanal :) Otroligt spännande!
Låter som om Åtvidaberg har den mest gammalsvenska dialekten...8-)
Tack för ett jättebra program!
Mycket intressant och bra video. Kul! Tack för den.
Jättekul och intressant, hoppas du fortsätter med mer videos om det svenska språket!
Detta var otroligt intressant
.mer av detta🤩👏
Tack så mycket för en otroligt intressant video och kanal!!
En person som aktivt använder hv-ljud till vardags är den amerikanska språkhistorikern Jackson Crawford, doktor i fornnordiska. Han finns här på youtube och ger en bra inblick i hur vi pratade i Norden på medeltiden.
Han är så grym!
Älskar att läsa på 1800-talssvenska! Tycker vi borde ta tillbaka pluralformer.
Så sant
Väldigt intressant!
I am form poland and i dont understand any word but looks intresting and wathed all
Basically swedish sounded very differently in different parts of the country until early 1900s
Related to the video, would you say that the Polish language sounded a lot different 300 years ago than today?
@@Kingmakerrr1337Yes. This goes for most European languages.
@@velinas_ Interesting interesting
Mycket intressant och välgjord video. Tack!
Mycket intressant! Kul att du rörde vid sje- och tje-ljuden. Skulle gärna se/läsa mer om dessa ljuds utveckling.
Intressant om just den där insikten att de h-ljud (som idag försvunnit) faktiskt uttalades och särskilt att de kan liknas till de som man hör i engelska i USA där de uttalat "what" som "hhwhat"
@@Paveway-chan www.reddit.com/r/dialekter/comments/1g2bb89/pronunciation_of_hw_in_north_and_some_west/
I tell you h'wat!
På några av öarna här på västkusten uttalas ord som innan 1906 stavades med hv fortfarande som wh på engelska. På vissa ställen uttalas också rikssvenskt v som nutida engelskt w. Mycket gamla fiskare i Göteborgs skärgård uttalar t.ex. Vinga 'Winga'.
Skåning från Göinge, född på 70-talet. Har sagt "körka" hela mitt liv. Tydligen gammal dialekt jag på något sätt plockat upp.
Intressant, på jämtska heter det ”tjöscha” (chöscha)!
Både Jämtland och Skåne har hört till Danmark också - på ett eller annat sätt.
Man säger så i Värmland också.
På Kalmaritiska är det "kööka".
Jo, men före de stora nationaliseringarna av språk. Det är mer troligt att det i jämtländskans fall har att göra med traditionellt fornnordiskt uttal än att Danmark medvetet skulle ha försökt införa danskt uttal i sina provinser.
@@JohanLundqvist-r4eVad har Danmark med det hela att göra? Kyrka på danska heter "kirke" och uttalas låååångt ifrån det du beskriver.
På tal om dialektalt uttal så älskar jag att ô beskrivs som ”ett ljud mellan å och å”! Skämt åsido, tack för en otroligt intressant video!!
Han säger "mellan å och o"
Mycket intressant video 👍
Väldigt intressant sammandrag! Olika talesätt och dialekter är mycket intressantta, jag är själv från Helsingfors och vi talar på ett visst sätt här jämfört med mina föräldrar som kommer fron Lovisa trakten, dialekter är väldigt intressanta! Samt skillnaden mellan Rikssvenska och Finlandsvenka är på många sätt stor men endå inte så stor.
Synd att videon inte har undertexter. Jag är gravt hörselskadade, men intresserad av detta här.
Jag har en kompis från Värmland, han är född -76, som använder uttryck som "ja haver" och "di görer". Dä ä se gôtt å hö-ör.
Titt på sola i Karlsta
Sant. Jag som värmlänning har hört så mycket olika dialekter i bara Värmland å vissa går knappt att förstå. Ibland är norska lättare än nordvärmländska så jag undrar hur folk kommunicerarde förr med bredare dialekter😅
I norra Värmland ”hugger” de av orden också. Som ät för att äta men det uttalas mer som äät. Eller tjööt för att tjata osv. I ställen som grums säger man åte för ätit dessutom så de finns fortfarande skillnader idag. Jag önska dialekter kunde få vara med mer i TV å medier. De är så få med unik dialekter som blir kända (förutom skåningar)
@@nukkinfuts6550 titt så vacker ho ä jänta
@@Adelwapen04 Jag var en tid elevstöd i första klass i Lysviks skola. Alla eleverna fick sitta ensamma med mig och läsa vilken bok de ville. En flicka minns jag särskilt. Hon satt och läste tydligt och långsamt Pojken. Och. Flick-an. Går. På. Stigen. med överdrivet riksmål. Vid sidan fanns en bild som hon pekade på, och på rent mål sa: "Tett! Ho har e myr på hö-öv." Fröken var mycket noga. Man läser på svenska men pratar på mål. Jag hade inga problem att förstå.
Efter några år på platsen och ganska intensivt umgänge med lokal bonde vande man sig. Vi byggde en liten geodesisk dome på hans mark och det blev lite plankrester kvar. Jag ringde för och fråga och hör mig själv säga: "Hass ere! Du-u... hass gär vi med desse lang betan?"
Sii-do-naa? Nää-ä,Ja e blind!
Vi använder Si ännu här i österbotten
🙂
Många intressanta punkter (-:
F.ö. urgerar jag att ô borde få officiell status!
Kom dock ihåg att relik och relikt är olika saker (-;
intressant video. Jag bor i Skara och har har vanligt folk fortfarande väldigt stark dialekt så vissa av dessa konstiga utal lätt inte så konstigt för mig
Kommer från Lidköping och håller med! Min farmor säger fortfarande, tillsammans med farsan, kôrka till kyrkan, stoĺa till stol, Kollt till kallt osv. Kållandsöskan är stark på vår "sia schläckta" och hoppas det håller i sig
Intressant! Skulle du kunna göra en video om medeltidssvenska?
Tänker du om yngre fornsvenska?
@@tidsdjupet-mr5ud Ja
Dä hää va stsöna intressant he.
Ja sku trou do je från pampas, elo?
Jag tycker att namnen Gustav och Gösta är ett bra exempel på vad som diskuteras i videon. För svenskar på 1500, 1600, och kanske till och med 1700-talet var detta egentligen samma namn. Där Gösta var det mer talspråkliga och mer i samklang med hur det svenska språket utvecklades. Just för att Gustav var ett kunganamn bevarades Gustav som en mer formell version, men om någon hette Gustav, så sa sa man ofta "Gösta".
Kortformen är väl egentligen Gössta? Ungefär som bosse hasse klasse .
Pluralböjda verb är fortfarande ganska vanligt i norrländska dialekter, och jag har faktiskt sagt 'kjörkan' mer än en gång. :D
I trust this will be translated to english, for it looks so interesting I had to watch half of it despite not speaking a word of swedish.
It's going over the differences in grammar and pronunciation between modern Swedish and 18th century Swedish. I'm not sure it would be interesting to an English speaker who isn't familiar with the modern standard and dialectal pronunciations and conjugations of words.
I dont think you can understand the points made in this video if you dont speak Swedish
No, it would not really work.
@@tidsdjupet-mr5ud Why not?
@@Lemonadee771 Im no more an english speaker than you. And I fail to see the difference between comparing early modern swedish and modern modern swedish, and proto germanic and old norse.
Apropå pluraländelse på verb så används det än i Västerbotten när man vill understryka sin dialektala särprägel. ”Itten, bån! Itten dell je må iill. Hä jer je väl unt.” (Ät, barn! Är tills ni mår illa. Det är er väl unt.” Eller bara ” kommen nu och äten!”
I Österbotten kan man höra "Itin båån", med samma betydelse 😊
Vi från skåneland dvs Blekinge, Skåne och Halland talade danska vid denna tid.
Fortfarande i dag så blandar vi gärna in danska ord och uttryck i vårt dagliga språk.
"W", skilt från "v" finns kvar till en del i dialekten där jag växte upp (Västerbotten). Noterade när jag bodde på olika platser i länet hur orden och uttrycken var desamma, men vokalerna ofta varierade. Pratade inte dialekt själv, med utsocknes mamma, men bodde i vyri och fyri (varit och farit) -området 😄
Jag har längtat efter en video om uttalet på 1700-talet, tack! Gör gärna fler!
Vad heter den samtida engelska boken som lär ut svenska?
Mycket intressant 👍
1500-tal samt 1600-tal härnäst tack =)
Det finns i alla fall en video där en man läser upp en svensk text från 1400-talet, som kanske kan vara av intresse för den som inte redan sett den. Den heter nåt i stil med "Old Swedish: Languages of the world".
Jag har en fråga om vart jag kan hitta källor för fonologin hos den äldre svenskan? Har försökt att hitta uttalet på en psalm från 1640-talet ("Frögda tigh tu christi brudh"), men har haft svårt att hitta någon källa på nätet kring hur den psalmen skulle ha uttallats när den översattes från Danskan.
Skönt att man pratar en ganska bred dialekt till vardags. Det tar ju hundra år att få fram det man vill om man ska artikulera varenda ord. Men man får ju anpassa sig efter situationen.
Intressant!
Du är från Östergötland va?
Det är märkligt hur mycket dom nordiska språken har förändrats på så kort tid jämfört med Engelskan som redan på 1600 talet var fullt förståeligt.
@@rovhalt6650 mycket är väl för att svenska har standardiserats mycket.
Jag tror inte att dessa skillnader skulle hämma förståelsen så mycket, annorlunda ja, men fortfarande förståeligt
Store forskjeller på bygd og by må vite. Da jeg først besøkte min mormor etter hun flyttet til sitt barndomshjem sør i trøndelag, levde hennes nabo Lars enda.
Kom i snakk med gubben, og måtte helt resignert bare jatte med.
"Joda, jaha, såpass ja..."
Ikke stort mer enn ti år siden.
Til tross for at jeg er vokst opp med trøndersk i heimen, og mener jeg forstår 99% av nordiske dialekter.
Liberalernas språkreformer på 1900talet kapade en hel del band bakåt.
Jag tror du kanske underskattar hur mycket engelskan har förändrats sedan 1600-talet och hur olika dialekterna på de brittiska öarna var innan de började standardiseras av inflytande från utbredd användning av tryckta texter och etermedier. Sök RUclips efter IRISH FARMER'S STRONG ACCENT IN COUNTY KERRY IRELAND - MISSING SHEEP om du vill utmana din engelska hörförståelse. :)
Vi bör återgå till detta.
Mäktigt med Barry Lyndon musik
Modus, ja det har gått med en rasande fart utvecklingen. Ett citat kommer man osökt att tänka på från modstrilogin. Hafver och Swänska, var det ett "H" med i stavningen även.
Stj- som uttal för sk(j)- finns fortfarande i Rättviksmålet, kanske fler i fler dalmål (det har jag inte koll på).
Öppna ä- och ö-ljud före r har i Rättviksmålet i många fall förskjutits ännu mer, till â och å (bârg för berg, smår för smör, t ex), något jag även minns från hur många gotlänningar pratade, när jag en tid bodde på ön.
stj- finns förutom i Rättvik även Ovansiljan, Malung, Lima och Transtrand. Dessutom finns det i Norrbotten och vissa finlandssvenska dialekter.
Vet du om stavningar som "ljud" och "ljus" kommer ifrån att de uttalats annorlunda i äldre svenska?
De uttalas fortfarande i vissa genuina dialekter.
Väldigt intressant :)
Om jag vill läsa på lite mer om detta vart rekommenderar du mig att börja? Vilka källor i form av böcker eller annat?
Pillar på en historisk roman och funderar på att till viss del återskapa lite av den tidens svenska i karaktärernas dialoger.
@@jockep-j4035 det beror helt på var det utspelar sig.
@ huvudperson från Hälsingland men träffar på folk från hela riket när han är i armén
Kul!
Min dialekt har ändrat hv till kv och pluralverb finns kvar. Komin hit - kom hit till flera / kom hit - för en person. Ein kvit hari - en vit hare
Kul! Finlandssvenska dialekter förtjänar mer uppmärksamhet, många svenskar vet ju inte ens att de finns😞
Ja, mer!
"körka" ligger ju mycket närmare engelskans "church"😊
Fantastisk video! Har du nån rekommendation på litteratur som analyserar talspråket från stormaktstiden?
sv.wikisource.org/wiki/En_svensk_ordesk%C3%B6tsel/En_svensk_ordesk%C3%B6tsel_ang%C3%A5ende_bokst%C3%A4fver,_ord_och_ordes%C3%A4tt
Vad är bakgrundsmusiken? Jag har det på tungan men får inte fram den…
Händel - Sarabande
Ordet "Kyrka" på svenska och "Church" på engelska har avkodats till "Söka" på svenska och "Search" på engelska.
@Oden-y1d search är inte släkt med söka, utan seek
@@tidsdjupet-mr5ud Jag har fortfarande svårt att se var felet ligger i det jag skrev
Det är intressant att var dubbleve istället ve. Wår, wi etc
Jag är född och uppväxt i södra Småland och det finns många människor som fortfarande uttalar "kyrka" som "körka" här men även i nordöstra Skåne runt örkened socken. 3:05
Har länge önskat en video om just detta! Enda sedan jag läste Karolinska Krigares Dagböcker har jag funderat kring skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk.
Drömmen vore att få höra en text uppläst eller dialog på den tidens svenska. Men finns kanske ingen som egentligen kan det till den grad det skulle kräva.
Personen som talar är helt klart från södra Östergötland?
Norra.
@@tidsdjupet-mr5ud Hälsningar från Lincopia.
Hej! Hur får man kontakt med dig? Jag har en historiepodd och har en idé till ett avsnitt!
@@augustnr2 vad är det för ämne och tidsepok?
Vi gör olika. Om vi var där heter den. Nystartad och jobbar mycket med ljudläggning med mål att placera lyssnarna ”i” historiska händelser. Vi brukar skräddarsy avsnitten utifrån gästen. Diskuterar gärna vidare via mejl 😊
@@augustnr2 kan du dela din adress?
@@augustnr2 poddtoppen.se/podcast/1726224090/om-vi-var-dar jag hittar inga kontaktuppgifter här.
Var hittade du Urban Hjärnes citat som visas vid 5:12?
Elias Wessen, Svensk språkhistoria, har jag för mig.
Jag undrar när dentala fricativor (th-ljud) försvann ur svenskan?
Skulle även vara intressant att veta hur folk på 1500-talet (Gustav Vasas tid) uttalade svenska?
Som jag rekommenderade i en annan kommentar finns det åtminstone en video där en svensk text från 1400-talet läses upp. Gustav Vasa föddes ju i slutet av 1400-talet så bör inte vara allt för långt ifrån, om än inte exakt såklart. Söker man på "Old Swedish languages of the world" hittar man den.
@@-RXB- Fortfarande i slutet av 1800-talet var ju dialekterna mera "extrema" än idag. Jag är ganska väl förtrogen med dialekten i Blekinge (utan att själv vara bleking) och dialekten i norra Bohuslän (utan att själv vara bohuslänning). När jag läste om svensk stenhuggeriindustri så berättades det att den brytvärda, sprickfria graniten i Blekinge så småningom blev alltmer svårfunnen, så att verksamheten drogs igång i Bohuslän istället. Detta i slutet av 1800-talet alltså. Eftersom det vid den tidpunkten inte fanns någon utbredd tradition av stenhuggeri i Bohuslän så tog direktörerna med sig ett gäng blekingska stenhuggare upp till Bohuslän, så att man kom igång med verksamheten. Tanken var väl också att dessa blekingar skulle lära upp unga män från lokalbefolkningen i yrket. Min spontana reflektion vid denna information var denna: Hur bar sig dessa blekingar åt när dom t ex skulle handla mat i den lokala livsmedelsaffären? Lämnade dom över en handskriven lapp med vad dom ville ha till handlaren? Muntlig kommunikation var väl knappast att tänka på. Eller hade dom en medföljande tolk? Och hur gick egentligen undervisningen till när dessa blekingar skulle lära ut stenhuggeriets ädla konst till traktens ungdom?
😮 livsmedelsbutik. Är nog modern förtelse. Ej 1800- talet
Hör väl inte till videon så sett men typ off topic: En vän sa till mig att västgötskan inte kan bestämma sig för vilket R man ska uttala så vi säger nästan alltid ett grovt r i början av ett ord men ett enkelt r i mitten av det om vi ens uttalar det alls xD
Undrar vad det kan bero på...?
Hursom haver, sjukt intressant video!
@@NellyOnly det kallas "götaregeln".
@@tidsdjupet-mr5ud Nej, vad kul! Det har jag aldrig hört förut
Det här va jämt gôrintressant å lyssne på!
Låter som Suramål😊
Giver akt!
😀🇸🇪👍🏻
Bellman varierade mellan att faktiskt använda pluralisformerna på verben, och strunta i det vid behov, vilket märks på versen, vilket antyder att det å ena sidan var norm, och å andra att man inte var en niding om man sket i't.
Hur är det med Dalälvskan o gutamål då ? de skiljer sig rejält.
De finns belagda i skrift från ungefär den här tiden och åtminstone dalmål var ungefär som det dokumenterades på 1800-talet.
"som hon wardt talad..." Det ser ut som tyskan (under den tiden). En passiv som wardt konstruierat med "wardt". Och det grammatiska genus bestämmer pronomen...
Tregenus var gängse i svenska fram till början av 1900-talet.
@@tidsdjupet-mr5ud Två-genus-systemet är bara ett 100-tal gammalt?
@@kellymcbright5456 I stort sett ja, det fanns en vacklan mellan två- och tregenus i olika stilnivåer i svenskt skriftspråk under yngre nysvensk tid men det blir inte utbrett i talspråk förrän en bra bit in på 1900-talet. De flesta svenskar runt 1900 kallade dörren och boken för "hon" och månen och rågen för "han".
@@tidsdjupet-mr5ud Imponerande... Det är det jag försöker förklara eleverna under tykslektionen. Visste inte att deras föräldrar pratade som detta.
Och olika böjningar som "äst" - vilken tid var det att de försvann?
coolt
Jag tycker att en intressant observation mellan svenskan och engelskan, är hur lättfattligt engelskt skriftspråk är för en svensk, jämfört med svenska under samma tid. Skriftspråket verkar vara rätt oförändrat, och jag kan utan större bekymmer begripa en engelsk text från 1700-talet. Om jag ska tolka en svensk text från samma tid hade jag inte lyckats särskilt bra... Har alltid tyckt att det är intressant.
Iff Inglish hädd mådärnizd its spälling dö wäjj Swidish or Jörmänn hävv, Aj dount fink ju wodd hävv faund önn Inglish sävväntint sänturi täkst isi tu rid. :-)
@ Jag tror du missförstår. Engelskan var mycket tidigare med att upprätta skriv- och stavregler och grammatik. Jag finner inte engelskan omodern, gör du?
@@ludde1300 Det jag försökte peka på, på ett lite lustigt sätt, är att skillnaden mellan språken vad gäller förståelse och läshastighet av en 1700-talstext, huvudsaklingen beror på att stavningen i engelska inte har uppdaterats för att följa uttalsförändringar. Om de flesta engelska ord bytt stavning de senaste tre hundra åren, såsom är fallet med de flesta svenska, hade ju 1700-tals engelska blivit mycket mer trögläst för en ovan modern läsare.
Gissar jag rätt om jag tror att de sydsvenska landskapen fortsatt talade en dialekt starkt influerad av danskan?
Det känns som att det vore upplagt för stor språkförbistring om man bara reste mellan Skåne och Stockholm på den tiden, eller att olika förband skulle ha svårt att förstå varandra i armén. Tur att befäl och övriga adliga personer ofta talade franska och tyska.
Mycket intressant. I nordnorska har ”v” i ”hv” blivit till ett hårt ”k”, så att man numera säger ”kval” för ”val” (”hval”), ”ka” för ”vad” (”hvad”), osv.
Finns i finlandssvenska dialekter också.
Absolutt. "Kæm" for hvem, "kosn" for hvordan... "koffer" for hvorfor. Min familie kommer fra Nord-Troms. Jeg er oppvokst sør for Oslo med mer Oslo-mål. Men her sies det f.eks. fortsatt "åssen" (hvorfor). Så... Mange varianter i Skandinavia.
Det är likadant i isländska. Där uttalas dessa ord med k i början.
@@somerandomguy6028 Det finns fortfarande islänningar som säger hw-
Är vi vadå?
Ps. Undrar om sydsvenskan tal. Hade nåt kvar av danskan då? Som de tillhört
Det skedde egentligen inte någon sådan språkförändring i och med Sveriges erövring av Skåne. Visst började man skriva och läsa på svenska, men allmogen fortsatte att tala samma skånska dialekt. Det är först senare som man börjat tala mera "rikssvenskt", på samma vis som dialekterna nötts ned på andra håll i landet.
empire total war
Hm synd att språket förändras? Tycker jag inte
Det är en utvekling, som fortgå än
Jag tycker att det som talas i början av videon låter närmast som isländska.
Vi borde vårda våra dialekter bättre och inte hålla tillbaka, det låter så gött!
en video/program om svenska språket utan Fredrik Lindström
0:06 Är detta ett specifikt bygdemål eller är det ett fiktivt exempel för att belysa ålderdomliga språkdrag?
Skulle beskriva det som en slags fiktiv dialekt med flera äldre drag.
Jo, jag anade det.
Tack för svaret!
nice finnish video skibidi toilet
Tragiskt hur mycket vår vackra språk förstörts..
Det har folk sagt i varenda generation, säkert sen vi började prata. Det är helt enkelt oundvikligt att språk förändras med tiden.
Måste även tillägga att det är lite lustigt att du klagar på dagens språkbruk med en mening som inte är grammatiskt korrekt. Det ska vara "vårt vackra språk", och så avslutar man meningar med en punkt, eller tre punkter (ellips) om meningen är oavslutad, men aldrig med två.
Märker att språkprovet
med ögonvitorna har
bara akut accent .
När kom grav accent ?
Där jag kommer från är det inte helt ovanligt att höra "skära", "skid" (skit), "skyda" (skjuta) utan sje-ljud.
Från Tjörn eller.😀
@stefankarlsson6267 Öckeröarna :)
Så det är därför det finns en hel del konstiga stavningar nutids-svenskan .
Många ord stavades förr på vissa sätt för att texten skulle se vacker ut. En del moderna ord är säkerligen kvarlevor av det, men en del ord stavas säkerligen på ett visst sätt för att det var så det uttalades förr. Jag tänker särskilt nu på alla de ord som stavas med g men uttalas j.
@@bjornf8518 Ja , j-ljudet kan ju stavas j , g , lj , hj , gj . Detsamma gäller även tj- ljudet m.m.
@@bjornf8518 Om vi utgår ifrån hur stavningen ser ut idag motsvarar den i stort sett hur uttalet var på 1300-talet. Detta var ännu mer fallet innan 1906 års stavningsreform. Man uttalade då t.ex. alltid r som tungspets-r, som finlandssvenskarna gör än idag, alltid g och k som hårda, v uttalades i de flesta fall som nutida engelskt w. U uttalades som o i 'stor' och 'rott' och o uttalades som å. I ord som 'sova' har man ännu kvar det gamla uttalet.
Dekorativ stavning var främst något som förekom på 1600-talet och början av 1700-talet.
ja snackar svenska
Grattis
Fler exempel vore bättre!
Intressant!