Snart är hon äntligen jag - Sonny Carlsson och Linda Lundqvist

Den tonsatta dikten är skriven av Linda Lundqvist, och musik av Sonny Carlsson
Vår flicka kom med tåget
på min födelsedag
och hennes ögon sa mig
”Detta är inte jag”
Ur tåget kliver det
en elak och kall sadist
Som endast älskar att plåga
som en fullblodsnarcissist
Ett vridet leende fick jag
som ett grin av vansinne
och vår älskade flicka
är fången därinne
Hon ser oss som demoner
för vi hatar hennes cell
Den dagen hon gick in dit
stängdes dörren med en smäll
Den blick jag fick av henne
Det var inte vår tjej
Det var fasa och Satan och smärta
som kastades mot mig
Vår älskade, älskade flicka
är ensam, fången därinne
med välutvecklat Stockholmssyndrom
och trasigt, bristfälligt minne
Din kniveggsskarpa hjärna
är nu bara slitna trasor
och hålen trasorna lindats omkring
har du fyllt med kemiska fasor
Du bär med högburet huvud
din passion och omättliga drift
för ingen kan nu ta ifrån dig
hur förtvivlat du älskar ditt gift
Du såg vägen dit som stjärnstoft
och besjungen av fågelkvitter
men där inne där du är fången
är det skärseld, skärvor och splitter
Där vaktas din cell av demoner
du är deras trogna elev
ibland ser du ut emot oss
men din blick är så skadad och skev
Lilla virvlande flicka
som alltid älskat kristall
vi fruktar nu att den sista du fann
just den kan bli ditt fall
Vi älskar dig så mycket
vi är alltid beredda att slåss
men för att besegra demonen
måste du välja oss.
Vår flicka kom med tåget
vi såg kampen och giftet och svärtan
när du sliter du dig loss från demonen
finns vi här med öppna hjärtan
Vår flicka klev av tåget
på min födelsedag
Och demonen vred sig och väste
”snart är hon äntligen jag”