Это видео недоступно.
Сожалеем об этом.

Is i Solna under 1900-talet - en kylig historia!

Поделиться
HTML-код
  • Опубликовано: 23 ноя 2021
  • Ett bildspel från Solna stads bildarkiv om istillverkning förr och om Stockholms Is-Aktiebolags Kristallisfabrik i Hagalund.
    solna.se/bildarkivet
    Transkription
    Bildtexter:
    Bild 1:
    Is i Solna under 1900-talet - en kylig historia!
    Bild 2:
    En bildberättelse om istillverkning förr och om Stockholms Is-Aktiebolags Kristallisfabrik i Hagalund.
    Bild 3:
    Förr fick man hämta isen där den fanns. Här ser man isupptagning på Ulvsundasjön vid Huvudsta gård, 1912.
    Bild 4:
    Men is behövdes även sommartid, som här till att kyla punschen vid en fest på Bergshamra gård, den s k "Ryska villan”, omkring 1900.
    Bild 5:
    I Hagalund startade därför en fabrik som tillverkade konstis.
    Isbolaget byggdes år 1929. Spårvägen gick förbi anläggningen.
    Foto: Digitalt Museum
    Bild 6:
    Byggherre till isbolaget var: Bygnadaktiebolaget Contractor, Stockholm. (Namnet stavas så i arkivet).
    Foto: Digitalt Museum
    Bild 7:
    Isbolagets fabrik, den vita byggnaden i mitten, låg vid Råsundavägen och Slottsvägen i kvarteret Anhalten. Tidigare hette kvarteret Fyrmörsaren.
    Bild 8:
    Vy från Hagalunds vattentorn mot nordost. Man ser vattentornets skugga, och längre bort i bild isbolagets anläggning som liknar en stor isbit.
    Bild 9:
    Tanken på att göra konstis hade funnits länge när Stockholms Isaktiebolag startade en Kristallisfabriken i Hagalund. Man blev också Kunglig Hovleverantör av is.
    Bild 10:
    Isbolaget startades av Josef Johnsson som kallades Is-Johnsson.
    Han blev förmögen på kuppen eftersom isen blev mycket efterfrågad.
    Den ansågs vara ren och hygienisk och kunde användas i kylda drycker samt till övrig livsmedelshantering på hotell och restauranter.
    Bild 11:
    Här står en av arbetarna i lagerkällaren framför en vägg av isblock.
    Varje isblock hade en hålighet i mitten och vägde 43 kg. (1936-38)
    Foto: Stockholmskällan
    Bild 12:
    Den tillverkade konstisen lades i block utanför isbolagets lokaler.
    Bild 13:
    En rejäl tång användes för att underlätta hanteringen av de 50X50 cm stora iskuberna. För att skydda sig mot kyla använde iskarlen ett skinnkläde.
    Bild 14:
    Utlastning av nygjord is på band från isbolaget.
    Bild 15:
    Isen lastades därefter på lastbilsflak för vidare transport.
    Tegelhuset i bakgrunden ligger på Viktoriagatan. (1940-tal)
    Bild 16:
    Isen kördes sedan ut till de större hotellen bl.a. Grand Hotell, fiskaffärer, blomsterhandlare samt många "ölschapp" för kylning av pilsner.
    Många privatpersoner beställde hem is till sina specialkonstruerade isskåp.
    Bild 17:
    Arbetet med isen var tungt, kallt och blött. Bolaget hade svårt att rekrytera personal då jobbet ansågs vara mycket ansträngande och fodrade styrka och uthållighet. Men det var jämförelsevis bra betalt.
    Bild 18:
    Isskåpen var ett slags kylskåp som var i bruk fram till 1950-talet.
    Här är ett isskåp från Överjärva. Skåpet hade dubbla väggar och plåt invändigt. Isen lades in längst ner, bredvid eller ovanpå den avdelning av skåpet där matvarorna befann sig. Smältvattnet från isen rann ut genom ett rör.
    Bild 19:
    Här kommer en islast åkandes förbi på Hagavägen 11 i Hagalund.
    I bakgrunden ligger Sjöbergs manufakturhandel.
    Bild 20:
    Ett kort stopp på Hagavägen. På lastbilen från Stockholms IS-Aktiebolag står det på flaket: ”Bakteriefri Konstis.
    Bild 21:
    På planen vid isbolaget spelade ungdomarna fotboll intill ishögarna.
    Bild 22:
    Kasserad is från isbolaget slängdes på en tipp vid Råsundavägen och Slottsvägen.
    Bild 23:
    Is som inte såg fin ut lämpades ner på tippen vid den gamla järnvägsbanan, och hämtades av de boende runt omkring som bodde omodernt. De kasserade blocken var det fritt att hemföra för den som var hugad.
    Bild 24:
    De kasserade isblocken blev ett berg att bestiga för traktens äventyrliga barn.
    Bild 25:
    1922 uppfanns kylskåpet av två svenskar. Bättre bemedlade kunde skaffa ett kylskåp på 1930-talet. Men för många blev kylskåpet inte standard förrän på 1960-talet. Här är en interiör från ett kök på Norra Långgatan 9 i Hagalund, 1964.
    Bild 26:
    Isbolagets lokaler blev ombyggda till magasin 1962. Byggnaden användes sedan till olika ändamål, bl.a. som squashhall. Den revs 1998 för att lämna plats åt bostäder.
    Bild 27:
    Solna stads bildarkiv
    Stockholmskällan
    Digitalt Museum
    solna.se/bildarkivet
    I

Комментарии •