Ungdomens källa och Gröthögarna
HTML-код
- Опубликовано: 28 ноя 2024
- Ett besök vid ungdomens källa och Gröthögarna beläget mellan Hovshallar och Torekov i Dalen på Bjärehalvön. Ungdomens källa har jag med i en av mina kraftplats vandringar på sommarhalvåret. Gröthögarna är 8a st gravhögar ifrån bronsåldern.
.
Längs Bjärehalvöns västra och södra kuststräckor finns drygt 40 gravrösen av olika storlek. De mäktigaste som kallas Gröthögarna ser du här på Ingelstorps strandmalar. Ibland hör man också namnet Gråthögarna med förklaringen att fiskarhustrurna gråtande gick upp på gravarna för att spana efter sina män som varit borta ovanligt länge. Namnet kommer varken från gröt eller från gråt utan av ordet ”gryt” med betydelsen stenhög.
Gröthögarna är enbart byggda av sten och är därför rösen, inte högar, som namnet antyder. Bronsåldersmänniskorna behövde inte gå någon längre sträcka för att samla ihop stenarna. Klapperstensfälten i området är många och det är också den stenen som använts vid byggandet av gravarna. Rösena har använts för flera begravningar under hela bronsåldern och förmodligen även en tid under järnåldern.
Klapperstenarna i området består av kvartsit - omvandlad sandsten - i vilken du kan finna fossil i form av förstenade gångar. De är gjorda av sandmaskar som levde i ett hav som fanns här för omkring 600 miljoner år sedan.
Det hav och den strandlinje vi ser idag skiljer sig inte mycket från det hav och den kust som bronsåldersmänniskorna också såg och nyttjade - för sjöfart, fiske, jakt och kanske till och med ett svalkande dopp då och då. Strandlinjen under bronsåldern låg ungefär där den ligger idag och har alltså inte ändrat sig nämnvärt sedan dess.
Landhöjningen på Bjärehalvön är numera närmast obefintlig. Däremot kan vi se spår av stränder från ett hav kallat Litorinahavet och som fanns här 6000-3000 f Kr. Litorinahavet hade flera olika höjdnivåer vilka avsatt sig i långa parallella system av strandvallar med klappersten. Som högst stod Litorinahavet omkring 14 meter över nuvarande havsyta. Utmed Litorinahavets gamla strandvallar och i åkrarna intill har många redskap från bondestenåldern påträffats, liksom spår av eldstäder, vilket visar att människor uppehöll sig här redan då.
"En liten komplettering ifrån en kvinna boendes i närheten.
Bäcken heter Dalbäcken.
Källan användes av en bysnickare som hette Sture, han bodde tillsammans med sin hustru Mimmi i det fina röda huset vid parkeringen (huset var då bara en ganska enkel byggnad.) Jag tror de sålde någon gång på 1970-talet.
Strandremsan bortom badbryggan var fram till slutet av 1960-talet ren sandstrand med härlig sandbotten där jag under min uppväxt tillbringade många fina sommardagar. Då var det även sandbotten utanför bryggan. Stranden heter Ingelstorps strand. Tyvärr har sanden successivt försvunnit sedan dess, kan det bero på den långa utbyggnaden av piren vid Norrebro hamn tro? Den har ju förlängts successivt sedan slutet av 60-talet. Kanske kan brytningen av havets strömmar ha orsakat förändringen?
Min familj har hus en liten bit ovanför Ingelstorps strand därför är jag mycket bekant med trakten som jag befinner mig i större delen av året."
.
sv.wikipedia.o...
Karta: kartor.eniro.s...
app.raa.se/ope...
www.google.com...
.
Facebooksida:
www.facebook.c...
Härligt! 🤩
Ja där är så fint där. Och bra väder spelar in med.
👍
Man fick känslan att du skulle slättra ner i kryptan vid benen 😬
/Sis
Haha, ja där var lite brant