- Видео 51
- Просмотров 4 454
Magnus Hellqvist
Добавлен 30 ноя 2012
Jordart som är spår efter sjön. Gyttjelera, lergyttja och gyttja. Geologen Mange Magister förklarar!
När blöta områden och framför allt sjöar försvinner av någon orsak, så kommer det som låg på sjöbotten fram och blir land istället. På sjöbotten kan gyttja bildas, i en sötvattensmiljö. Gyttjan är vad vi betecknar som ett organiskt sediment, det vill säga material från organismer i vattnet som bryts ner och hamnar på botten. Det är ovanligt att hitta ren och tydlig gyttja när marken blir land istället för vatten. Det beror bland annat på att gyttjan ganska omgående börjar brytas ner när luftens syre kommer åt den.
Men en ganska vanlig typ av jordart som man kan hitta som spår efter blötområden och sjöar är de som heter lergyttja och/eller gyttjelera. Det är i princip en blandning av gyttja...
Men en ganska vanlig typ av jordart som man kan hitta som spår efter blötområden och sjöar är de som heter lergyttja och/eller gyttjelera. Det är i princip en blandning av gyttja...
Просмотров: 189
Видео
Vatten & infiltration. Ravindalen Hårsbäcksdalen september 2024. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 83Месяц назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 6 av 12. September. Kvartärgeologens reflektion. (Se mer nedan.) #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, förekommer här många geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och d...
Hydrologiska nyåret 2024! Geologen Mange Magister!
Просмотров 21Месяц назад
Det hydrologiska året går från 1 oktober till 30 september. Det innebär at sista september är en nyårsafton, en hydrologiskt nyårsafton. Anledningen till att man valt denna tidsindelning är att det kan vara för mycket snö i samband med det "vanliga" nyåret, december till januari. Sedan är just augusti och september den tid som "normalt" enligt mätningar har minst vatten i flöde under året. Seda...
Flyttblock, block med Trollstenen utanför Tranås. Geologen Mange magister berättar!
Просмотров 221Месяц назад
Stora block och flyttblock är ofta lämningar efter transport med inlandsisen, antingen som partiklar i själva isen eller via ett isberg, speciellt när det finns stort enstaka block på ett ställe. Det grundläggande är att stora block och stenar som partiklar, tillsammans med en massa andra partiklar, följer med i ismassan och smälter ut när isen smälter. Det kan då lägga sig som ett jordtäcke oc...
Meandring. Ravindalen Hårsbäcksdalen augusti 2024. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 922 месяца назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 5 av 12. Augusti. Kvartärgeologens reflektion. (Se mer nedan.) #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, förekommer här många geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och det...
Vattenprovtagning och analys. Testa vattnet från egen brunn. Geologen Mange Magister berättar!
Просмотров 382 месяца назад
Vatten är oerhört viktigt och en av våra mest viktiga och centrala naturresurser. Som geolog engagerar jag mig mycket i vattenfrågor. Många får sitt vatten från det kommunala vattenbolaget och dom testar och bevarar vattnet hela tiden. Men har du egen brunn (enskild dricksvattentäkt) eller en gemensamhetsanläggning med egen brunn, så ansvarar du/ni själva för att testa och kontrollera vattnet s...
Istid till landhöjning, vågverkan, svallat, kalottberg, klapper. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 1782 месяца назад
Inlandsisen som låg över Skandinavien pressade ner landytan mycket. När sedan inlandsisen smälte, startade landhöjningen. Från början var stpra delar av Sverige under havs- och sjöytenivå, men landhöjningen har sakta men säkert flyttat havsytan och gränsen mellan land och hav längre och längre bort och längre ner i terrängen än det var vid istidens slut. På grund av detta har många platser och ...
Rundhäll och isräfflor på drygt en minut! Geologen Mange Magister!
Просмотров 4312 месяца назад
En kollega, Nina, skickade en bild på en fin rundhäll med isräfflor i sina hemtrakter. Den var både välformad och med fina och tydliga isräfflor. Här är en snabblektion om rundhällar och isräfflor på 1 minut och 16 sekunder. Rundhällar är nog en av de vanligaste landformerna från inlandsisens erosion vi har i Sverige. Den finns överallt där isen kunna erodera och forma berget när det sticker up...
Lokalklimat i smal dalgång. Ravindalen Hårsbäcksdalen juli 2024. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 903 месяца назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 4 av 12. Juli! Kvartärgeologens reflektion. (Se mer nedan.) #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, förekommer här många geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och det bi...
Isälvsmaterial, en vanlig och viktig jordart i Sverige. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 3643 месяца назад
Isälvsmaterial är en vanlig och mycket viktig jordart. Det är i grunden ett material som bildats av det som följde med i inlandsisens smältvatten och kan vara alla partikelstorlekar - block, sten, grus, sand, silt och ler - men vissa kommer dominera i de olika situationer som det finns isälvsmaterial. Denna film handlar främst om isälvsmaterial som är vanligt och finns i rullstensåsar och getry...
Erosion och fluvial erosion. Ravindalen Hårsbäcksdalen juni 2024. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 324 месяца назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 3 av 12. Juni! Kvartärgeologens reflektion. (Se mer nedan.) #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, förekommer här många geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och det bi...
Partikeltransport i vatten. Ravindalen Hårsbäcksdalen maj 2024. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 325 месяцев назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 2 av 12. Maj! Kvartärgeologens reflektion. (Se mer nedan.) #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, förekommer här många geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och det bio...
Block och blockighet i marken. Geolog Mange Magister förklarar!
Просмотров 1025 месяцев назад
Ett sätt att klassificera jordarter är att undersöka och beskriva det som kallas mellanmassan ("matrix") som är allt finmaterial och en del av det grövre materialet (ler, silt, sand, grus). Mängden ler, silt, sand och grus kan man analysera med laborativa undersökningar. Men ytterligare en klassifikation är att man kan lägga till förekomsten av block (större än 600 mm i diameter) och sten (600-...
Morän, Sveriges vanligaste jordart. Geologen Mange Magister förklarar!
Просмотров 2325 месяцев назад
Morän är Sveriges vanligaste jordart och täcker enligt vissa uppgifter cirka 75% av Sveriges yta. En typiska och "normal" morän beskrivs som osorterad (många olika partikelstorlekar) och med kantiga till kantavrundade större partiklar. Det finns många olika typer av morän (sandig morän, grusig morän, moränlera o.s.v.) och bildningen avgörs mycket av ursprungsmaterial och transportsträcka. Klass...
Introduktion till Hårsbäcksdalen, en ravindal.April 2024. Geolog Mange Magister!
Просмотров 285 месяцев назад
Tillståndet i Hårsbäcksdalen del 1 av 12. April! #Hårsbäcksdalen är en ravindal i västra Uppland, utvecklad i en del av rullstensåsen #Enköpingsåsen söder om samhället #Heby. Genom dalen rinner #Örsundaån. Även om det oftast är det biologiska livet som lyfts fram, finns här många välutvecklade och tydliga geologiska och geomorfologiska processer. Hela dalgången och det biologiska livets förutsä...
Vatten. Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Просмотров 447 месяцев назад
Vatten. Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Vatten. Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Просмотров 287 месяцев назад
Vatten. Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Vatten! Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Просмотров 377 месяцев назад
Vatten! Mycket vatten under vårvintern. Geologen Mange Magister!
Glaciärer omvandlar landskapet. Med Storbreen i Norge. Geologen Mange Magister!
Просмотров 879 месяцев назад
Glaciärer omvandlar landskapet. Med Storbreen i Norge. Geologen Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 59 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 610 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 410 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 810 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 610 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Просмотров 511 месяцев назад
När geologi möter konsten och kulturen. Med Mange Magister!
Grus och sand, vad är det? Mellanstora partikelstorlekar i jord och mark. Mange Magister förklarar.
Просмотров 64Год назад
Grus och sand, vad är det? Mellanstora partikelstorlekar i jord och mark. Mange Magister förklarar.
Silt och ler, vad är det? Våra minsta partikelstorlekar i jord och mark. Mange Magister reder ut.
Просмотров 158Год назад
Silt och ler, vad är det? Våra minsta partikelstorlekar i jord och mark. Mange Magister reder ut.
Dagvattenhantering, LOD och avrinningskoefficient, vad är det? Mange Magister försöker reda ut lite.
Просмотров 92Год назад
Dagvattenhantering, LOD och avrinningskoefficient, vad är det? Mange Magister försöker reda ut lite.
Morän, vad är det för jordart? Mange Magister gör en introduktion.
Просмотров 318Год назад
Morän, vad är det för jordart? Mange Magister gör en introduktion.
Vad är en skalgrusbank eller skalbank? Mange Magister förklarar!
Просмотров 61Год назад
Vad är en skalgrusbank eller skalbank? Mange Magister förklarar!
Gillar mycket dina videon men ogillar bakgrund musiken på de här senaste film.
Så trevligt att få upp den här videon helt random en fredagkväll 😀👍🏻
@@MutsFire Tack! 🤗
Hur hamnade materialet i isen? Jag tänker att den byggs nedifrån och upp. Hur fastnar då materialet i själva isen?
Bra fråga! Jag måste då lite börja i änden med hur en glaciär byggs upp. Det krävs cirka 50 meter tjock is för att det ska bli en glaciär med skikt som rör sig. Den övre delen kommer sedan vara spröd och kan brytas upp, men i de lager som byggs upp under så säger man att glaciären blir plastisk med olika skikt som rör sig, snabbare ju högre upp i glaciären skiktet är och långsammare mot botten (friktion, motstånd). I botten kommer det kunna bli bottenglidning ot underlaget (om den inte är frusen). I botten plockas partiklar upp och det kan även ske viss erosion och sönderbrytning/krossning. Det materialet följer med i botten på glaciären. Men det sker även nedbrytning och upplockning mot sidorna mot exempelvis en dalgång, vilket kan hamna högre upp. Samtidigt kan det vara sådan arktisk miljö där glaciären rör sig så det blir frostsprängning och material som faller ned på glaciären. Det går lätt att se på en glaciär hur det finns mycket material överallt i ismassan, se exempelvis min korta film från en Norsk glaciär: ruclips.net/video/tLymQvyzmGg/видео.html En huvudglaciär (den större i den stora dalgången) byggs dels på från en egen början uppe i bergen, men det kan tillkomma mindre glaciärer från andra dalgånger som förenar sig med huvudglaciären och dessa mindre glaciärer tar med sit material och kan förenas med den större på lita olika höjd. Det material som de mindre glaciärerna tar med sig blir del i den större glaciären där de förenar sig. Så partiklar kan komma till på många olika sätt och sedan transporteras i glaciären i olika delar och skikt. Så länge glaciären "lever", d.v.s. det är påbyggnad i en del som ger rörelse framåt och avsmälning i ytterkanten som reglerar hur långt glaciären växter och rör sig, så kommer det ske erosion, upplockning och transport. Den delen där glaciären växer kallas ackumulationsdel och den del där det smälter är ablationsdelen och emellan dessa finns en gräns. När det blir varmare klimat så vinner ablationen (avsmältningen) över ackumulationen och glaciären krymper. Det är vad som sker nu med ganska hög hastighet på många ställen i världen, exempelvis Sveriges glaciärer. Vid ett stadium kommer glaciären kollapsa och "sluta fungera" som en "levande glaciär". När en del av glaciären slutar att fungera dynamiskt och "levande" är den så att säga "död" och kvaliggande isblock och ismassor blir då dödis. Kvaliggande sådana delar av inlandsisen skapade bland annat grupper och sänkor som vi idag kallar för dödisgropar.
@@GeologenMangemagister tack för den utförliga förklaringen! Tror jag fått mig en bild av hur det skulle kunna gå till!
Tack för en bra film!
Hej! Kul!