Видео

Det är jättekonstigt med inläggning av kommentarer. Jag har nu lagt in samma kommentar flera gånger och de anges som befintliga kommentarer, men går inte att se. Så nu testar jag att svara med den kommentar som föregår den allra sista kommentaren som syns. Det som jag försökte säga innan slutklämmen var följande: Det behövs ett klargörande, vilket en vaken församlingsmedlem påpekade. Jag riskerar nämligen att själv förenkla historien liite för mycket när jag kritiserar mytbildningen kring kyrkans motstånd mot vetenskap. Det gäller att jag säger att naturvetenskapen "uppstod" i kyrkan. a) Ska man följa Peter Harrison i The Territories of Science and Religion så verkar föregångarna till naturvetenskapliga forskare, såsom Thales (500-tal f Kr), aldrig utan religiösa inslag. I den meningen sker naturvetenskapens födelse (om man vill se det så) inte "i kyrkan" (den fanns inte på 500-talet) men väl sammanvävt med religiösa föreställningar o praktiker. Naturvetenskapen är alltså inte från början ett ateistiskt projekt. Harrisons poäng är att projiceringen under 1800-talet av en ateistiskt präglad naturfilosofi är empiriskt felaktig. Det förekom inte ateism i den meningen. Det var självklart att naturfilosoferna var troende på en mängd olika gudar. Det är alltså felaktigt att naturvetenskapen - om den börjar med naturfilosoferna - skett utan religion och sedan degenererat genom kyrkans inträde på scenen, för att sedan i den vetenskapliga revolutionen återigen befrias från kyrkans och kristendomens ok. En av poängerna med Harrisons bok är dock att vi inte kan tala om naturvetenskap i dagens mening förrän under 1800-talet. I så måtto är det inte ens korrekt att tala om naturvetenskapens födelse i det antika Grekland. b) Den vetenskapliga revolutionen - som genombrottet för en mer systematisk naturvetenskap ibland kallas (15-1600-tal) - sker på ett sätt "i" kyrkan därför att kyrkan var en så pass dominerande institution. Eller kanske är det mer korrekt att säga att de nya undersökningarna inte bedrevs i kontrast till kyrkan eller utanför kyrkan. Det är liksom inte riktigt begripligt att tala om en naturvetenskap (egentligen "naturfilosofi" och "naturhistoria") som bedrevs i samhället helt skilt från kyrkan eller kristen tro. Kyrkan var för stor för det. Och kristen tro genomsyrade de flesta tankar på ett integrerat sätt. Detta är en period när kyrkan är den enskilt största finansiären av astronomiska undersökningar (ss. 172-173). Det fanns därmed inte en kyrka som institutionellt stod på en sida och naturvetenskap på en annan sida såsom det finns idag. Därför är det mest korrekt att tala om exempelvis konflikten kring Galileos rön som något "inom vetenskapen" eller "inom kyrkan". När Galileo prövades av Inkvisitionen och tvingades ta tillbaka sitt stöd för det kopernikanska synsättet var kyrkans motstånd i linje med dåvarande konsensus inom naturfilosofi. På så sätt var motståndet mot Galileo ett motstånd inom vetenskapen (1600-tal). Men det var också ett motstånd inom kyrkan eftersom den framväxande protestantismen använde konflikten med Galileo för att misskreditera katolska kyrkan. Överhuvudtaget är det svårt att förstå den vetenskapliga revolutionen utan att se de teologiska motiv som ingick i definitionen av god forskning. Det var t ex självklart för många att det kunskapssystem som Newton hade satt samman erbjöd kunskap just genom att det hängde samman på ett sätt som vittnade om den enhet som också präglade den Gud som höll samman världen. Naturlig teologi hängde därmed oupplösligt samman med naturfilosofi (fysik/kemi) och naturhistoria (biologi). Detta återspeglades också i universitetens kursplaner (ss. 147-150) och i mängden av forskare som också var präster. Även i den meningen skedde den vetenskapliga revolutionen inom den kristna trons ramverk och var helt i linje med kyrkans tro. Hade jag hållit predikan nu så hade jag alltså sagt att naturvetenskapen eller dess föregångare i Europa under mycket lång tid bedrivits både i samklang med religiösa föreställningar och - efter kyrkans dominerande ställning i västerlandet - också i nära samverkan med kyrkan och den kristna teologiska förståelse av världen. Det är mer korrekt utifrån den historiska forskning som Peter Harrison sammanfattar. Puuuh... Det är bra att man har uppmärksamma församlingsmedlemmar som kan se till att man får nyansera sig.

Dessutom påpekade någon att Carolina Klüft troligen inte hoppat tresteg på bilden eftersom hon inte tävlade i tresteg alls. Och (det tar liksom inte slut) det tresteg jag själv gjorde i predikan var felaktigt eftersom man inte får byta fot i första steget. Första och andra steget inleds alltså med samma fot (så att första hoppet liksom blir "på ett ben"). Konstigt, men så är reglerna. Och jag bröt mot dem. Ska aldrig hända igen!!